Idag är Paul Hagman ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Med tiden har Paul Hagman fått betydande betydelse inom olika samhällsområden, från politik och ekonomi till kultur och vardagsliv. Dess inverkan har märkts både lokalt och internationellt, vilket genererar pågående debatter, kontroverser och utredningar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Paul Hagman och analysera dess inflytande i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Paul Hagman visat sig vara ett ämne av stor relevans och lovar att fortsätta vara föremål för diskussion och analys i framtiden.
| Paul Hagman | |
| Född | Paul Bertil Hagman 19 januari 1887 |
|---|---|
| Död | 17 oktober 1964 (77 år) Sofia församling, Stockholm |
| Andra namn | Paul Cederberg-Hagman |
| IMDb SFDb | |
Paul Bertil Hagman, född 19 januari 1887, död 17 oktober 1964 i Sofia församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1] Han var son till skådespelaren Justus Hagman.
Hagman filmdebuterade 1912 i Georg af Klerckers Dödsritten under cirkuskupolen. Han var som mest aktiv under 1930- och 1940-talen och kom att medverka i sammanlagt ett fyrtiotal filmer.[1] Hagman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1917 | Fritz Krüger | Nybroplan 2 Oscar Engel och A.F.V Körber |
Axel Hultman | Södra Teatern[3] |
| 1918 | Fyrverkarn Larsson-Liljeforss Festprissen |
Tokstollar, revy Emil Norlander |
Södra Teatern[4] | |
| 1931 | Hilmer | 33.333 Algot Sandberg |
Sigurd Wallén | Folkteatern[5] |
| 1935 | Filip den store Oscar Rydqvist |
Vanadislundens friluftsteater[6] |