I den här artikeln ska vi utforska Parus, ett ämne som har skapat stort intresse de senaste åren. Från dess inverkan på samhället till dess implikationer på populärkulturen, Parus har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar runt om i världen. När vi fortsätter att gå in på 2000-talet har Parus blivit en samlingspunkt för debatter och diskussioner inom olika områden, från politik till vetenskap. Genom den här artikeln kommer vi att försöka analysera de olika aspekterna av Parus på djupet och förstå dess relevans idag.
Parus | |
![]() Talgoxe (Parus major) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Mesar Paridae |
Släkte | Parus |
Vetenskapligt namn | |
§ Parus | |
Auktor | Linné, 1758 |
Parus är ett släkte fåglar inom familjen mesar som traditionellt omfattat ett stort antal arter, i princip hela familjen mesar med ett 50-tal arter. Efter genetiska och morfologiska studier är släktet begränsat till talgoxen och dess närmaste släktingar, endast två till fyra arter beroende på hur artgränser tolkas.
Tidigare har släktet omfattat ett mycket stort antal arter men data från jämförande studier av mtDNA-sekvenser från cytochrome b och morfologi föreslog att en uppdelning i släktena Parus, blåmesar (Cyanistes), tofsmesar (Lophophanes), svartmesar (Periparus), titor (Poecile) och de amerikanska gråmesarna (Baeolophus) bättre skulle beskriva dessa fåglars släktskap.[1][2] Många tyngre auktoriteter som American Ornithologists' Union (AOU), IOC, Clements et al., och även Sveriges ornitologiska förening (SOF)[3] följer numera denna systematik.
Vidare gjordes den uppseendeväckande upptäckten att den asiatiska fågeln markhackare (Pseudopodoces humilis), tidigare behandlad som en liten kråkfågel, egentligen en mes, faktiskt nära släkt med talgoxen i Parus.[2]
Vidare studier[4] har lett till att de östasiatiska mesarna i Periparus lyfts ut till Pardaliparus och samurajmesen med släktingar i Poecile lyfts ut till Sittiparus. För att visa på markhackarens särart genom att behålla den i ett eget släkte har också Parus delats upp ytterligare, de afrikanska mesarna i Melaniparus och de asiatiska gyllenmesarna med släktingar i Machlolophus.