Papuakråka

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Papuakråka, som har satt sin prägel på historia, kultur och samhälle. Papuakråka har varit föremål för debatter, studier och tolkningar genom åren, vilket har väckt nyfikenheten och intresset hos dem som fördjupar sig i dess universum. Med en relevans som överskrider tidens barriärer fortsätter Papuakråka att vara ett ämne för diskussion och reflektion idag. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna kring Papuakråka, och analysera dess inverkan och betydelse inom olika områden.

Papuakråka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråkfåglar
Corvidae
SläkteCorvus
ArtPapuakråka
C. tristis
Vetenskapligt namn
§ Corvus tristis
AuktorLesson & Garnot, 1827
Utbredning

Papuakråka[2] (Corvus tristis) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

Papuakråkan har jämfört med sina släktingar ett unikt utseende med lång stjärt, bar skär hud i ansiktet och blå ögon. Adulta fåglar har vanligen mörk näbb och gråbrun fjäderdräkt med mörkare och till viss del glänsande vingar. Ungfågeln är grå med ljusare huvud och skär näbb. Lätet är udda för en kråka, ett rätt ljust och nasalt gny.

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer på Nya Guinea, Yapen, västpapuanska öar och D'Entrecasteaux-öarna.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Papuakråkan hittas i skogsområden i lågland och förberg. Den ses i trädkronorna, ofta nära floder.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Noter

  1. ^ Birdlife International 2024 Corvus tristis . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 februari 2025.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

Externa länkar