Osman Hamdi Bey
I dagens artikel ska vi ta upp ämnet Osman Hamdi Bey, en fråga som har skapat stort intresse i dagens samhälle. Osman Hamdi Bey är ett ämne som har varit föremål för debatt och kontroverser på senare tid, och det är avgörande att förstå dess betydelse och inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Osman Hamdi Bey, från dess ursprung och historia till dess relevans idag. Dessutom kommer vi att diskutera de olika synpunkter och åsikter som finns kring Osman Hamdi Bey, i syfte att erbjuda en komplett och berikande vision av detta mycket relevanta ämne. Gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Osman Hamdi Bey och upptäck allt detta nummer har att erbjuda!
Osman Edhem pascha Zadéh Hamdi Bey, född 30 december 1842, död 24 februari 1910, var en turkisk museiman, konstnär och arkeolog.
Osman Hamdi Bey var son till storvesiren Ibrahim Edhem Pascha och utbildades från början till statsman Han skickades till Paris 1860-1869 och studerade juridik samt politik. Dock slutade han med juridikstudierna för att fokusera på måleri istället, och blev en lärjunge under Gustave Boulanger i dennes ateljé. Dessutom påverkades han av Jean-Léon Gérôme, och studerade dennes målningar vid École des Beaux-Arts. År 1867 vid Världsutställningen i Paris ställde han ut tre målningar som visades upp för sultan Abdülaziz. Under tiden i Paris gifte han sig även med en fransk kvinna vid namn Marie, som följde med honom tillbaka till Konstantinopel 1869.
Hamdi Bey innehade därefter flera viktiga poster i Osmanska riket, bland annat assisterade han guvernören i Bagdad, innan han 1882 gjordes till chef för det då nyskapade Ottomanska museet. Detta blev under hans ledning ett av de främsta i världen. Vid samma tid blev han rektor för en konstskola och grundade konstakademin Sanayi-i Nefise Mektebi. Han var dessutom en framstående musiker, skribent och arkeolog. Särskilt berömda är de grekiska sarkofager, som genom hans energi uppgrävdes och fördes från Mindre Asien och Syrien till den nya museibyggnaden Topkapipalatset, som år 1891 öppnade för allmänheten. Hamdi Bey utgav Le tumulus de Nimrod-Dagh samt tillsammans med Théodore Reinach La nécropole royale de Sidon (1892-96).
Galleri, målningar
-
Kvinnor på promenad, 1887 -
Två musicerande flickor, 1800-tal -
Sköldpaddstränaren, 1906 -
Naile Hanım, 1910
Källor
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. "band 12". Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag. sid. 437.
- ^ ”Osman Hamdi Bey - 19th Century Paintings 2019/10/23” (på engelska). Dorotheum. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20200807164652/https://www.dorotheum.com/en/l/6408824/. Läst 7 augusti 2020.