Oscar Arpi
I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Oscar Arpi i det moderna samhället. Oscar Arpi är ett ämne som har skapat stort intresse inom olika områden, från politik till populärkultur. Genom historien har Oscar Arpi spelat en avgörande roll för hur människor förhåller sig till varandra och omvärlden. I denna mening är Oscar Arpi inte bara ett ämne av akademiskt intresse, utan har också praktiska implikationer i vardagen. Genom en detaljerad analys av Oscar Arpi kommer vi att bättre kunna förstå dess inflytande på vårt samhälle och mänsklighetens utveckling.
| Oscar Arpi | |
 Xylografi i Svensk musiktidning 1880. | |
| Född | 8 februari 1824[1][2] Börstils församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 25 september 1890[1] (66 år) Uppsala församling[1], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[3][4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Dirigent[1], gymnasielärare[1], kompositör |
| Föräldrar | Jakob Emanuel Arpi |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1864) | |
| Redigera Wikidata | |
Oscar Adalrik Arpi, född 8 februari 1824 i Börstils socken, Stockholms län, död 25 september 1890 i Uppsala[5] , var en svensk musiklärare, dirigent och tonsättare.
Biografi
Arpi blev student vid Uppsala universitet 1842 och filosofie magister 1854. Han var sånglärare vid Uppsala katedralskola 1855–1877 och adjunkt vid samma skola från 1858. Arpi ledde Uppsala studentkårs allmänna sångförening (Allmänna Sången) 1852–1872. Han anses ha varit mycket skicklig och ledde kören vid många av dess historiska framträdanden, däribland tre konserter till förmån för i kriget sårade danskar 1864 i Stockholm, studentmötena i Uppsala, Köpenhamn och Kristiania, samt anordnade den bekanta sångarfärden till Paris 1867, då Uppsalas studentkör erövrade förstapriset (Prix d'Exellence) vid den stora tävlingen mellan flera nationers sångföreningar.
Arpi var också dirigent för Orphei Drängar från grundandet 1853 till 1854, då Jacob Axel Josephson kom tillbaka till Sverige efter en studievistelse i Tyskland.
Från 1868 var Arpi ledamot av Musikaliska Akademien.
Arpi, som var ogift, var avlägset släkt med Gunnar Arpi, och är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[6]
En gata i Uppsala, Oscar Arpis väg i Gottsunda, bär sedan 1975 hans namn.
-
Oscar Arpi med taktpinnen -
Foto av OD:s "äldsta kvartett", som bestod av Jonas Widén, Erik Gustaf Schram, Carl Rupert Nyblom, Oscar Arpi och Johan Gottfrid Wibelius.[7]
Källor
- Arpi, Oskar Adalrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Gottfrid Kallstenius: Oscar A Arpi i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
- Svensk uppslagsbok (1929)
Vidare läsning
Externa länkar
- Oscar Arpi på kulturpersoner.uppsalakyrkogardar.se
Noter
- ^ Oscar A Arpi, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18840, läs online.
- ^ Börstils kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10158/C/4 (1816-1860), bildid: C0030273_00042, sida 66, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 14 maj 2019, ”6, Oscar Adalrik....8,12,1”.
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 maj 2019.
- ^ Svenska kyrkan, läs online, läst: 19 september 2020.
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 2, gravplats 131”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=210000180&LOPNR=848.
- ^ Herman Brulin, red (1903). Orphei drängar 1853-1903: Sångsällskapet O. D:s ledamöter 1853-1903 : förteckning jemte porträtt. Sthm. Libris 2002796
|