Idag är Gunnar Arpi ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Sedan sitt ursprung har Gunnar Arpi fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar, kulturer och sammanhang, och blivit ett frekvent samtalsämne både professionellt och personligt. Med tiden har Gunnar Arpi utvecklats på olika sätt och har fått en relevant roll i olika aspekter av det dagliga livet. Därför är det väsentligt att analysera och förstå Gunnar Arpi på djupet, dess implikationer och dess inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Gunnar Arpi för att ta upp dess många aspekter och erbjuda en bred och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Gunnar Arpi | |
![]() | |
Född | 4 februari 1919 Hagfors församling, Sverige |
---|---|
Död | 3 juli 1992 (73 år) Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Sverige |
Begravd | Uppsala gamla kyrkogård |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet ![]() |
Sysselsättning | Geograf |
Arbetsgivare | Handelshögskolan i Stockholm |
Föräldrar | Ragnar Arpi Eva Anna Charlotta Arpi |
Redigera Wikidata |
Gunnar Arpi, född 4 februari 1919 i Hagfors, död 3 juli 1992 i Göteborg, var en svensk professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm 1959–1968 och högskolans femte rektor 1963–1968. Som rektor var Arpi självskriven ledamot av Handelshögskolan i Stockholms direktion. Arpis forskning var främst inriktad mot svenskt näringsliv. Han var professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet 1968–1985.
Arpi var son till fil. lic. Ragnar Arpi och Eva Berg samt barnbarns barn till Fredrik Theodor Berg. Han gifte sig med Birgit Norlin (1924–2010) och fick fyra barn, Magnus (1950), Kerstin, Torsten och Jan. Ivar Arpi är hans sonson.
Arpi var författare av limerickar. Han är gravsatt i minneslunden på Uppsala gamla kyrkogård.
|