Omikron1 Orionis
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Omikron1 Orionis på olika aspekter av det samtida samhället. Från hans inflytande på populärkulturen till hans relevans inom politik och ekonomi har Omikron1 Orionis satt en betydande prägel på den moderna världen. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de många roller och aspekter som Omikron1 Orionis har spelat under senare tid, såväl som dess relevans i det aktuella sammanhanget. Från dess uppkomst på världsscenen till dess utveckling genom åren har Omikron1 Orionis varit ett ämne för ständigt intresse och debatt, och denna artikel försöker erbjuda en heltäckande bild av dess inverkan på dagens samhälle.
| Omikron1 Orionis (ο1) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Orion |
| Rektascension | 04t 52m 31,96357s[1] |
| Deklination | +14° 15′ 02,3215″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,65-4,88[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M3S III[3] |
| U–B | +2,03[4] |
| B–V | +1,74[4] |
| Variabeltyp | Halvregelbunden[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -8,40 ± 0,23[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -0,05[1] mas/år Dek.: -54,81[1] mas/år |
| Parallax () | 5,01 ± 0,71[1] |
| Avstånd | ca 650 lå (ca 200 pc) |
| Absolut magnitud () | 1,79[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,9 ± 0,1[7] M☉ |
| Radie | 214 ± 29[7] R☉ |
| Luminositet | 4 046[8] L☉ |
| Temperatur | 3 465 ± 27[9] K |
| Metallicitet | -0,03 ± 0,12[9] dex |
| Andra beteckningar | |
| ο1 Ori, 4 Orionis , BD + 14 777 , FK5 1136, HD 30959, HIP 22667, HR 1556, SAO 94176 | |
Omikron1 Orionis (ο1 Orionis, förkortat Omikron1 Ori, ο1 Ori) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Orion. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 4,75[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 650 ljusår (ca 200 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,27 enheter genom en skymningsfaktor på grund av interstellärt stoft.[5]
Egenskaper
Primärstjärnan Omikron1 Orionis A är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M3S III[3], på den asymptotiska jättegrenen. Den har en massa som är ca 90 procent[7] av solens massa, en radie som är ca 214[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 4 000[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 500[9] K. Den är en halvregelbunden variabel[11] som pulserar med perioder på 30,8 och 70,7 dygn, var och en med nästan identisk amplitud på 0,05 magnitud.[12]
Omikron1 Orionis A och dess följeslagare i dubbelstjärnan har en omloppsperiod på mer än 1 900 dygn (5,2 år).[10]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ Cox, N. L. J.; et al. (January 2012), "A far-infrared survey of bow shocks and detached shells around AGB stars and red supergiants", Astronomy & Astrophysics, 537: 28, arXiv:1110.5486, Bibcode:2012A&A...537A..35C, doi:10.1051/0004-6361/201117910, A35.
- ^ Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430 (1): 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272.
- ^ https://www.universeguide.com/star/omicron1. Hämtad 2019-01-15.
- ^ Cruzalèbes, P.; Jorissen, A.; Rabbia, Y.; Sacuto, S.; Chiavassa, A.; Pasquato, E.; Plez, B.; Eriksson, K.; Spang, A.; Chesneau, O. (2013), "Fundamental parameters of 16 late-type stars derived from their angular diameter measured with VLTI/AMBER", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 434: 437–450, arXiv:1306.3288, Bibcode:2013MNRAS.434..437C, doi:10.1093/mnras/stt1037.
- ^ McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ Prugniel, Ph.; et al. (July 2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769.
- ^ Udry, S.; Jorissen, A.; Mayor, M.; Van Eck, S. (July 1998), "A CORAVEL radial-velocity monitoring of giant BA and S stars: Spectroscopic orbits and intrinsic variations. I.", Astronomy and Astrophysics Supplement, 131: 25–41, arXiv:astro-ph/9801273, Bibcode:1998A&AS..131...25U, doi:10.1051/aas:1998249.
- ^ Glass, I. S.; Van Leeuwen, F. (2007), "Semiregular variables in the solar neighbourhood", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 378 (4): 1543–1549, arXiv:0704.3150, Bibcode:2007MNRAS.378.1543G, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.11903.x.
- ^ Tabur, V.; et al. (December 2009), "Long-term photometry and periods for 261 nearby pulsating M giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 400 (4): 1945–1961, arXiv:0908.3228, Bibcode:2009MNRAS.400.1945T, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15588.x.
