Norrmalmstorgsdramat

NorrmalmstorgsdramatGisslandrama på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm 23–28 augusti 1973Bankrån, gisslandrama
LandSverige
Plats• Stockholm
 • Norrmalm
  • Norrmalmstorg
Koor­di­na­ter59°20′0″N 18°4′26″E
Start­da­tum23 augusti 1973
Slutdatum28 augusti 1973
DeltagareJan-Erik Olsson, Clark Olofsson
Antal döda och skadade0
OrsakarStockholmssyndromet
Map

Norrmalmstorgsdramat var ett gisslandrama i Sverige som ägde rum den 23–28 augusti 1973 på dåvarande Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm.

Torsdagen 23 augusti togs bankens medarbetare som gisslan av den kriminelle Janne Olsson. Efter hot om att döda dessa fördes den riksbekante brottslingen och Olssons tidigare medfånge Clark Olofsson – som vid tillfället avtjänade ett fängelsestraff – in i banken. Olofsson hade av polis fått instruktioner att försöka tala "rånaren" till rätta men han lierade sig istället med Olsson och en vecka av hot, fritagningsförsök och förhandlingar inleddes – allt under mycken och närgången rapportering från media.

Psykiatern Nils Bejerot skulle senare ge namnet Stockholmssyndromet åt en aspekt av gisslans upplevelser av situationen och handlande därefter, ett uttryck som sedan spred sig världen över.

Dramats förlopp

Snaror som användes vid rånet. I styrelserummet (bild från 2012) planerades hur gisslandramat skulle hanteras.

Rånet började när Jan-Erik "Janne" Olsson, en fånge på permission, gick in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i centrala Stockholm den 23 augusti 1973. Olsson var beväpnad med en kpist och dynamit och avlossade en skottsalva ut i lokalen. En banktjänsteman lyckades larma polis som genast anlände till platsen. Några polismän tog sig in i banken men där besköts de och en av dem sårades i handen.

Olsson, vars identitet i detta läge var okänd för polisen, tog tre kvinnor som gisslan; Birgitta Lundblad (31), Elisabeth Oldgren (21) och Kristin Enmark (23).

Olsson krävde att den beryktade svenska brottslingen Clark Olofsson, som vid tillfället satt fängslad, skulle föras till honom i banken och krävde utöver detta tre miljoner svenska kronor, skottsäkra västar, hjälmar, två pistoler och en flyktbil. Olofsson hämtades av polisen på fängelset i Norrköping efter ett regeringsbeslut och han släpptes därpå mot justitieminister Lennart Geijers och statsminister Olof Palmes order in i banken. Han fann där ytterligare en banktjänsteman, Sven Säfström (24), som då införlivades med gisslan.

Rånarna och gisslan barrikaderade sig sedan i bankens valv. Två polismän lyckades smyga in i banken och stänga dörren till valvet. Den 26 augusti borrade polisen ett antal hål i taket som först användes för att föra ner en kamera och sedan, den 28 augusti, för att släppa in gas i valvet. För att hindra polisen från att använda gas tvingades gisslan under perioder sitta med snaror runt halsen så att de skulle strypas om sövande gas sprutades in i valvet. Två gånger sköt Olsson upp genom hålen och vid det andra tillfället träffades en kriminaltekniker i handen och ansiktet.

Vid två tillfällen talade Olofsson, Olsson samt två ur gisslan med dåvarande statsministern Olof Palme. Kristin Enmarks telefonsamtal med Palme sändes direkt i radio.

Dramat upplöstes i och med att polisen satte in gas. Inga av rånarna eller gisslan skadades.

Efterhistoria

Janne Olsson dömdes till tio års fängelse, avtjänade sitt straff och har sedan dess inte dömts för några liknande brott. I mitten av 1990-talet flyttade han till Thailand.

Clark Olofsson dömdes för rån i tingsrätten men friades i hovrätten eftersom han hävdade att han bara försökte skydda gisslan. Han har sedan dess upprepade gånger dömts för våldsbrott, bland annat i Danmark.

Med tanke på den långa tid som förflutit sedan Norrmalmstorgsdramat ägde rum, och det faktum att såväl rånarna som gisslan och polisen befann sig under stor psykisk press, är det väldigt svårt att exakt utröna vad som egentligen skedde i enskilda situationer. De personer som var involverade i dramat och som ställde upp på TV-intervjuer 2003 i samband med 30-årsdagen av dramat hade emellanåt väldigt olika minnesbilder av detaljer i händelseförloppet. Mest påtagligt var att Janne Olssons och Clark Olofssons berättelser ofta gick vitt isär och sade emot varandra.

De mer seglivade ryktena och spekulationerna efter Norrmalmstorgsdramat har dock varit att:

2016 var flyktbilen till salu. Uppgifterna om bilen på något sätt hade preparerats av polisen gick isär.

Ett berömt fenomen från Norrmalmstorgsdramat var Stockholmssyndromet, vilket kan liknas vid ett psykologiskt fenomen där en person i en hotsituation, som till exempel ett gisslandrama, börjar sympatisera med gärningsmannen och försvarar dennes agerande. Norrmalmstorgsdramat innehöll flera händelser som tyder på att någon form av förtroende mellan rånarna och gisslan uppstod. Här följer några exempel:

  • Kristin Enmark tog Janne Olsson i försvar när hon talade i telefon med Olof Palme. Hon menade att det var polisen som hade börjat skjuta och att Olsson bara hade försvarat sig.
  • Stämningen under telefonsamtalet blev stundtals irriterad då Enmark, som förde gisslans talan, insisterade på att rånarna och gisslan skulle få komma ut ur banklokalen, utan att hindras av polisen, och åka iväg i den flyktbil som körts fram. Olof Palme vägrade dock att gå med på något sådant eftersom han ansåg att situationen kunde bli ännu värre om man "släppte ut såna där på vägarna". Detta höll inte Kristin Enmark med om utan ansåg att det bästa för att lätta upp situationen hade varit om polisen hade gett efter för rånarens krav.
  • Under ytterligare ett telefonsamtal, som direktsändes i radio, utvecklade Kristin Enmark sitt resonemang och hävdade att hon "...inte var det minsta rädd för vare sig Clark eller den andre... vad jag är rädd för är att polisen skall storma in här i banklokalen och börja skjuta och ha sig... för då förstår man ju att i ett sådant läge då kommer ju ingen av oss levande härifrån, då dör vi ju allihop...".
  • Gisslan Kristin Enmark intervjuades i Ekot och sa bland annat ”Jag är inte det minsta rädd för Clark och den här andra killen. Jag är rädd för polisen”.
  • Vid dramats slut krävde polisen att gisslan skulle komma ut ur valvet först, och Olsson och Olofsson sist. Rånarna vägrade dock gå med på detta då de fruktade att polisen skulle misshandla eller skjuta dem så fort gisslan, som var de enda som kunnat vittna om en sådan händelse, var utom syn- och hörhåll. Gisslan tycktes även här sympatisera med rånarna och vägrade komma ut ur bankvalvet innan Janne Olsson och Clark Olofsson gått ut.

År 2018 gjordes den amerikansk-kanadensiska långfilmen Stockholm, som är en spelfilm om Norrmalmstorgsdramat i regi av Robert Budreau. Filmen har visats på SVT1 2023-08-21.

Se även

Referenser

  1. ^ Polisen. ”Norrmalmstorgsdramat”. Polisen.se. https://polismuseet.se/veta-mer/kriminalhistoria/norrmalmstorgsdramat/. Läst 26 juli 2018. 
  2. ^ ”Gisslan i telefon med Olof Palme”. Sveriges Radio. 22 maj 2006. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=591659. Läst 27 maj 2020. 
  3. ^ ”Nils Bejerot Strategin i sexdagarskriget vid Norrmalmstorg”. Arkiverad från originalet den 18 april 2016. https://web.archive.org/web/20160418131500/http://www.nilsbejerot.se/sexdagar.pdf. Läst 14 april 2007. 
  4. ^ NowaGruppen (9 januari 2013). ”Norrmalmstorgsdramat inifrån”. https://www.youtube.com/watch?v=14DeG1HVVuc. Läst 30 mars 2018. 
  5. ^ "Norrmalmstorgsdramats flyktbil till salu", P1-morgon, 3 februari 2016. Åtkomst den 3 februari 2016.
  6. ^ "Möt polismannen som ägde Mustangen som skulle bli flyktbil ", Nordegren & Epstein, 2 februari 2016. Åtkomst den 3 februari 2016.
  7. ^ Per Svenssons bok ”Dramat på Norrmalmstorg” utgiven 2016 på Albert Bonniers förlag.https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/195221/dramat-pa-norrmalmstorg/ sid 75-80

Vidare läsning

Externa länkar