Människosonen

I dagens värld har Människosonen blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan dess uppkomst har Människosonen väckt intresse och uppmärksamhet från både experter och hobbyister. Det är ett ämne som har varit föremål för debatter, diskussioner och analyser inom olika områden, eftersom dess inverkan och omfattning överskrider gränser och täcker flera aspekter av det dagliga livet. Människosonen har visat sig ha ett betydande inflytande på samhället, ekonomin, kulturen och hur människor uppfattar omvärlden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Människosonen och dess betydelse idag, och analysera dess implikationer och roll i utvecklingen och omvandlingen av olika aspekter av det moderna samhället.

Jesus, målning av Simone Martini.

Människosonen är en titel som Jesus använder om sig själv i evangelierna. I Gamla Testamentet förekommer uttrycket några gånger, och ibland har användningen utlästs som profetior om Jesus.

Ursprung och innebörd

Benämningen syns i Bibeln som det grekiska ho hyios tou anthrōpou (ο υιος του αντρωπου), vilket är en översättning från arameiskans bar nāshāū' (' (denna) människa'). I denna bestämda form (-en) finns uttrycket inte i Nya Testamentet i övrigt, och innebörden av den gåtfulla beteckning har varit och är omstridd. Benämningen användes inte av Jesu anhängare, och den finns varken i bekännelsesatserna eller i kyrkans trosbekännelser. Kyrkofäderna uppfattade den vanligtvis som en beteckning för den mänskliga naturen hos Jesus, men det motsvaras inte av språkbruket i Nya Testamentet.

Se även

Vidare läsning

  • Khalil Gibran: Människosonen : människors intryck av Jesus, Nova Förlag 2020. ISBN 9789163985942

Referenser

  1. ^ "Människosonen". Läst 3 september 2013.