Michail Lermontov

I dagens värld har Michail Lermontov blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på populärkulturen, fortsätter Michail Lermontov att fånga uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Med en historia som går tillbaka århundraden har Michail Lermontov utvecklats och anpassats till det moderna samhällets förändringar och framsteg. I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet allt som har med Michail Lermontov att göra, från dess ursprung till dess nuvarande inverkan på olika aspekter av vardagen.

Michail Lermontov
Född3 oktober 1814 (g.s.)[1][2]
Moskva[1][3][4]
Död15 juli 1841 (g.s.)[1][5][6] (26 år)
Pjatigorsk[1][7][3]
BegravdTarkhany och Pjatigorsk
Andra namn—въ, Ламвер, Гр. Диарбекир och Lerma
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidNikolajevs kavalleriskola,
Moskva universitets kostskole
SysselsättningPoet[8], officer, författare[9], prosaist[8], dramatiker[8], målare, översättare, duellant
Noterbara verkVår tids hjälte
FöräldrarJurij Lermontov[1]
Marija Arsenjeva[1]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Självporträtt av Michail Lermontov, akvarell på papper

Michail Jurjevitj Lermontov (ryska: Михаил Юрьевич Лермонтов), född 15 oktober 1814 i Moskva, död i duell 27 juli 1841 i Pjatigorsk, Kaukasus, var en rysk poet, prosaist, dramatiker och konstnär.

Biografi

Lermontov tillhörde en förnäm adelssläkt som invandrat från Skottland på 1600-talet. Fadern var en fattig officer medan mormodern hos vilken han uppfostrades var mycket förmögen och inflytelserik.

Lermontov blev kornett vid gardeshusarerna i Sankt Petersburg 1834, sedan han på grund av misskötta universitetsstudier 1832 tvingats lämna Moskva. Han började tidigt skriva dikter. 1837 förvisades han till ett linjeregemente i Kaukasus efter att ha skrivit en mot hovaristokratin misshaglig dikt efter Aleksandr Pusjkins död. Benådad året därpå återkom Lermontov till Sankt Petersburg, förvisades på nytt och omkom i en duell.

Lermontov visade en glänsande begåvning i versberättelser och dikter i en intellektuellt medveten och pessismistisk stil, influerad av Byron. Han har dock ett starkt egenartat temperament. I sin mäktigaste dikt Sången om tsar Ivan Vasiljevitj, hans unge livdrabant och den djärve köpmannen Kalasjnikov (1838) anslöt Lermontov till den ryska bylindikten form. Kaukasiens hela färgprakt framträdde i de båda episkt lyriska diktverken Klostergossen och Demonen (fullbordade strax före Lermontovs död men utifrån ett 10 år äldre utkast). I den förra ges en psykologiskt stark skildring av en tjerkessgosses trängtan ur tvång och instängdhet till barndomens fria bergstrakter, den senares heta extatiska skildring av en demon har inspirerat en opera.[10]

Lermontovs främsta prosaverk är Vår tids hjälte (1840), som även den har livet i Kaukasien som bakgrund. Dess huvudperson har lånat många drag av författaren, även om denna inte tänkt sig verket som en självbiografi. En kritisk utgåva av Lermontovs skrifter med biografi och bibliografi utgavs av Abramovitj i 5 band 1911-13.[10]

Bland andra verk märks den kanske självbiografiska elegin Óznjik (fånge).

Verk översatta till svenska

  • Vår tids hjelte, 1844, senaste utgåva 1987 "Vår tids hjälte" (Geroj nasjego vremeni, 1840)
  • Demonen, 1887 (i nyöversättning av Lasse Zilliacus, parallelltext på svenska och ryska, 2013)
  • Valda dikter, 1919
  • Dikter, i tolkning av Jakob Rodhe, 1981
  • Kosackvaggvisa, musiktryck i bearb. Hugo Alfvén; text: M. Lermontov, 1938
  • Ängeln, musiktryck av Staffan Björklund, text av Lermontov "Mot natthimlens rymd", 1992

Utmärkelser

Nedslagskratern Lermontov på planeten Merkurius och asteroiden 2222 Lermontov är uppkallade efter honom.[11][12]

Källor

  1. ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.
  2. ^ Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10, ”Осенью 1814 г. больная Марья Михайловна с мужем и матерью отправилась в Москву и поселилась в доме генерала Ф. Н. Толя на Садовой ул., против Красных ворот. Со 2 на 3 октября здесь и родился у Лермонтовых сын, названный в память деда со стороны матери — Михаилом.”.
  3. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лермонтов Михаил Юрьевич”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  4. ^ Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.
  5. ^ Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.
  6. ^ Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10.
  7. ^ Литературная энциклопедия, Kommunistiska akademin, Stora ryska encyklopedin och Chudozjestvennaja Literatura, 1929, läs online.
  8. ^ abART, abART person-ID: 16306, läst: 1 april 2021.
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  10. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 14-15 
  11. ^ ”Lermontov on Mercury” (på engelska). International Astronomical Union. 12 oktober 2016. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/3356. Läst 29 februari 2024. 
  12. ^ ”Minor Planet Center 2222 Lermontov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2222. Läst 29 februari 2024. 

Se även

Externa länkar

Auktoritetsdata