Messier 9

I dagens värld har Messier 9 fått oöverträffad relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, populärkulturen eller historien, har Messier 9 blivit ett ämne av intresse för miljontals människor runt om i världen. Från dess uppkomst till nutid har Messier 9 väckt debatter, reflektioner och analyser inom olika områden och genererat oändliga åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Messier 9 och dess inflytande på olika aspekter av det samtida livet, såväl som dess relevans i tidigare och framtida historia.

Messier 9
Klotformiga stjärnhopen Messier 9, fotograferad av Hubbleteleskopet . Foto: NASA /ESA
Observationsdata
Stjärnbild Ormbäraren
Rektascension 17t 19m 11,78s
Deklination -18° 30′ 58,5″
Klass VIII
Avstånd 25 800 ljusår
Skenbar storlek 9,3 bågminuter
Skenbar magnitud +7,9
Fysiska egenskaper
Massa 4,22 x 105 solmassor
Uppskattad ålder 12,0 miljarder år
Upptäckt
Upptäcktsår 1764
Upptäckare Charles Messier
Andra beteckningar
M 9, NGC 6333, HD 156587
Se också: Klotformiga stjärhopar, Lista över klotformiga stjärhopar

Messier 9 (M9) även känd som NGC 6333 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Ormbäraren där den befinner sig i den södra delen av stjärnbilden sydväst om Eta Ophiuchi, och ligger ovanför ett mörkt moln av stoft som betecknas Barnard 64. Den upptäcktes den 28 maj 1764 av Charles Messier som införde den som nummer 9 i sin katalog över ickekometliknande objekt. Messier beskrev objektet som en ”nebulosa utan stjärnor”. År 1783 kunde den engelske astronomen William Herschel använda sitt teleskop för att upplösa enskilda stjärnor inom hopen. Han uppskattade den till 7-8 bågminuter i diameter med stjärnor tätt packade nära mitten.

Egenskaper

Messier 9 befinner sig på ett beräknat avstånd på 5 500 ljusår från Vintergatans centrum och 25 700 ljusår från jorden. Den har en skenbar magnitud på 7,9 och är inte synlig med blotta ögat, men har en vinkeldiameter på 9,3 bågminuter och kan ses med ett litet teleskop.

Den totala luminositeten för Messier 9 är ca 120 000 gånger solens, den absoluta magnituden är -8,04. De ljusaste enskilda stjärnorna i M9 är av skenbar magnitud 13,5, vilket gör dem synliga i måttligt stora teleskop. Det har funnits 24 variabla stjärnor i M9: 21 RR Lyrae variabler, plus en långperiodig variabel, Typ II Cepheid, och en Algol förmörkelsevariabel. Inga blå eftersläntrare eller SX Fenicis-variabler har upptäckts. Baserat på perioderna för RR Lyr-variablerna klassificeras stjärnhopen som en klotformig Oosterhoff typ II-, vilket utesluter ett utomgalaktiskt ursprung.

Galleri

  • Messier 9, avbildad av 2MASS
    Messier 9, avbildad av 2MASS
  • Karta over lokaliseringen av Messier 9
    Karta over lokaliseringen av Messier 9

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 9, 21 maj 2021.

Noter

  1. ^ Formiggini, Liliana; Brosch, Noah; Almoznino, Elchanan; Bowyer, Stuart; Lampton, Michael (May 2002), ”Hidden subluminous stars among the FAUST UV sources towards Ophiuchus”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 332 (2): 441–455, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05327.x, Bibcode: 2002MNRAS.332..441F. 
  2. ^ Boyles, J.; Lorimer, D. R.; Turk, P. J.; Mnatsakanov, R.; Lynch, R. S.; Ransom, S. M.; Freire, P. C.; Belczynski, K. (November 2011), ”Young Radio Pulsars in Galactic Globular Clusters”, The Astrophysical Journal 742 (1): 51, doi:10.1088/0004-637X/742/1/51, Bibcode: 2011ApJ...742...51B. 
  3. ^ Shapley, Harlow; Sawyer, Helen B. (August 1927), ”A Classification of Globular Clusters”, Harvard College Observatory Bulletin 849 (849): 11–14, Bibcode: 1927BHarO.849...11S. 
  4. ^ Gilmour, Jess K. (2012), The Practical Astronomer's Deep-sky Companion, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer Science & Business Media, s. 75, ISBN 978-1447100713, https://books.google.com/books?id=HyMRBwAAQBAJ&pg=PA75. 
  5. ^ Koleva, M.; Prugniel, Ph.; Ocvirk, P.; Le Borgne, D.; Soubiran, C. (April 2008), ”Spectroscopic ages and metallicities of stellar populations: validation of full spectrum fitting”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 385 (4): 1998–2010, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.12908.x, Bibcode: 2008MNRAS.385.1998K 
  6. ^ . Hämtad 21 maj 2021.
  7. ^ O'Meara, Stephen James (2014), Deep-Sky Companions: The Messier Objects, Cambridge University Press, s. 71, ISBN 978-1107018372, https://books.google.com/books?id=fDQZAwAAQBAJ&pg=PA71. 
  8. ^ Machholz, Don (2002), The Observing Guide to the Messier Marathon: A Handbook and Atlas, Cambridge University Press, s. 23, ISBN 978-0521803861, https://books.google.com/books?id=iGI1wjkGLkQC&pg=PA23. 
  9. ^ Klein, Hermann Joseph (1901), Star Atlas, Society for promoting Christian knowledge, s. 55, https://books.google.com/books?id=XszaAAAAMAAJ&pg=PA55. 
  10. ^ Arellano Ferro, A.; Bramich, D. M.; Figuera Jaimes, R.; Giridhar, Sunetra; Kains, N.; Kuppuswamy, K.; Jørgensen, U. G.; Alsubai, K. A.; et al. (September 2013), ”A detailed census of variable stars in the globular cluster NGC 6333 (M9) from CCD differential photometry”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 434 (2): 1220–1238, doi:10.1093/mnras/stt1080, Bibcode: 2013MNRAS.434.1220A. 

Externa länkar

v • r
Messierobjekt
M1 • M2 • M3 • M4 • M5 • M6 • M7 • M8 • M9 • M10 • M11 • M12 • M13 • M14 • M15 • M16 • M17 • M18 • M19 • M20 • M21 • M22 • M23 • M24 • M25 • M26 • M27 • M28 • M29 • M30 • M31 • M32 • M33 • M34 • M35 • M36 • M37 • M38 • M39 • M40 • M41 • M42 • M43 • M44 • M45 • M46 • M47 • M48 • M49 • M50 • M51 • M52 • M53 • M54 • M55 • M56 • M57 • M58 • M59 • M60 • M61 • M62 • M63 • M64 • M65 • M66 • M67 • M68 • M69 • M70 • M71 • M72 • M73 • M74 • M75 • M76 • M77 • M78 • M79 • M80 • M81 • M82 • M83 • M84 • M85 • M86 • M87 • M88 • M89 • M90 • M91 • M92 • M93 • M94 • M95 • M96 • M97 • M98 • M99 • M100 • M101 • M102 • M103 • M104 • M105 • M106 • M107 • M108 • M109 • M110
Se även: Klotformig stjärnhop · Stjärnbild · Galax · Nebulosa
   NGC 5270  •  NGC 5271  •  NGC 5272  •  NGC 5273  •  NGC 5274