I dagens värld är Messier 5 ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden och sektorer. Dess inverkan har spridit sig till samhället, ekonomin, politiken och kulturen, och skapat intresse och debatt runt om i världen. Från dess ursprung till sin samtida evolution har Messier 5 varit föremål för studier och analys av experter och akademiker, som försöker förstå dess inflytande på det dagliga livet och utvecklingen av nya paradigm. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Messier 5, för att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av detta fenomen som fortsätter att sätta standarden idag.
Messier 5 | |
---|---|
![]() | |
Messier 5 | |
Observationsdata | |
Stjärnbild | Ormen |
Rektascension | 15t 18m 33,22s |
Deklination | +02° 04′ 51,7″ |
Avstånd | 24 500 |
Skenbar storlek | 4,2200' x 4,2200' |
Skenbar magnitud | +5,95 |
Fysiska egenskaper | |
Massa | 8,57 x 105M☉ |
Radie | 80 ljusår |
Antalet stjärnor | Cirka 100 000 |
Ljusaste stjärnan | +12,2 |
Uppskattad ålder | 10,62 miljarder år |
Upptäckt | |
Upptäcktsår | 1702 |
Upptäckare | Gottfried Kirch |
Andra beteckningar | |
NGC 5904, GCI 34 | |
Se också: Klotformiga stjärhopar, Lista över klotformiga stjärhopar |
M5 (Messierobjekt 5) eller NGC 5904 är en klotformig stjärnhop i Ormens stjärnbild. Den upptäcktes av den tyske astronomen Gottfried Kirch 1702. M5 befinner sig på ett avstånd av cirka 24500 ljusår från jorden och har en skenbar magnitud på 5,6 vilket innebär att den går att observera med blotta ögat under gynnsamma förhållanden. Oftast behövs det åtminstone en kikare. M5 innehåller uppskattningsvis mer än 100 000 stjärnor. Med starkare teleskop går det att urskilja stjärnor, där de ljusstarkaste har skenbar magnitud 12,2.
Kirch upptäcktes stjärnhopen när han studerade en komet. Den franske astronomen Charles Messier, som gjorde Messier-katalogen noterade den 1764, men trodde att den var en nebulosa. Den tysk-brittiske astronomen William Herschel blev därför sedan den förste att upplösa individuella stjärnor i stjärnhopen med sitt teleskop 1791. Han kunde med sin instrumentering räkna till 200 stjärnor.
|