I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Mesechinus på dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Mesechinus fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och allmänheten och skapat debatter och reflektioner kring dess relevans inom olika områden. Genom historien har Mesechinus spelat en avgörande roll för att forma olika aspekter av vardagen, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I denna mening är det väsentligt att på djupet undersöka vilken roll Mesechinus har spelat och fortsätter att spela i samhället, liksom dess möjliga konsekvenser för framtiden. Genom omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå räckvidden och inflytandet av Mesechinus i den samtida världen, såväl som de potentiella framtidsutsikterna och utmaningarna det innebär för framtiden.
Mesechinus | |
![]() Mesechinus dauuricus | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Äkta insektsätare Eulipotyphla |
Familj | Igelkottdjur Erinaceidae |
Underfamilj | Igelkottar Erinaceinae |
Släkte | Mesechinus |
Vetenskapligt namn | |
§ Mesechinus | |
Auktor | Ognev, 1951 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Mesechinus är ett släkte i underfamiljen igelkottar med två arter som lever i centrala delar av Asien.[1][2]
Året 2018 blev Mesechinus miodon godkänd som art (tidigare synonym till Mesechinus hughi) och dessutom blev med Mesechinus wangi en ny art beskriven.[3]
Som alla arter i underfamiljen Erinaceinae kännetecknas dessa djur av taggar på ryggen. Den övriga pälsen varierar i färgen mellan vitaktig och brun. Vuxna individer har en kroppslängd mellan 20 och 27 centimeter och en vikt mellan 450 och 700 gram. Svansen är nästan 3 cm lång.[1] Om arternas levnadssätt är inte mycket känt. Deras utbredningsområde utgörs av torra regioner som stäpper och öken. Som de flesta andra igelkottar letar de efter föda under natten medan de under dagen vilar i ett bo eller en hålighet.[4]
Systematiken är fortfarande omstridd. Ibland räknas bägge arter till släktet Paraechinus och av flera andra zoologer, som i standardverket Mammal Species of the World, listas de i ett eget släkte.[2]
IUCN listar båda arter som livskraftig (LC).[5]
|