Meghalaya
Vikten av Meghalaya i dagens samhälle är obestridlig. Sedan urminnes tider har Meghalaya varit föremål för uppmärksamhet och studier av experter inom olika discipliner. Oavsett om det är som inspirationskälla, som debattämne eller som huvudperson i historiska händelser har Meghalaya satt en outplånlig prägel på kulturen och det kollektiva medvetandet. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Meghalaya på olika områden och analysera dess relevans idag. Från dess inflytande på konst och litteratur, till dess roll i politik och vetenskap, fortsätter Meghalaya att vara ett föremål för fascination och kontroverser, vilket väcker intresse och reflektion i det samtida samhället.
| Meghalaya | |
| Delstat | |
| Land |  Indien
|
|---|---|
| Huvudstad | Shillong |
| - läge | 25°34′N 91°53′Ö / 25.57°N 91.88°Ö |
| Största stad | Shillong |
| Area | 22 429 km² (Rank 22) |
| Folkmängd | 2 964 007 (1 mars 2011)[1] (Rank 23) |
| Befolkningstäthet | 132 invånare/km² |
| Inträdesdatum | 21 januari 1972 |
| Parlamentstyp | unikameral (60) |
| Guvernör | R.S. Mooshahary |
| Chefsminister | Conrad Sangma (2018–) |
| Tidszon | IST (UTC+5:30) |
| Geonames | 1263207 |
| Officiella språk | engelska |
| Förkortning (ISO) | IN-ML |
| Antal distrikt | 7 |
 Karta över Indien med Meghalaya markerat.
| |
| Webbplats: meghalaya.nic.in | |
Meghalaya är en delstat i nordöstra Indien, bebodd av kristna sinotibetanska och tibetoburmanska stamfolk. Folkmängden uppgår till cirka 3 miljoner invånare.
Historia
Sedan Burma 1824 inlett ett krig mot stammar i Meghalaya, slöt maharadjan av Jaintia en uppgörelse med britterna om beskydd. Utvecklingen därefter gjorde att området inlemmades i Brittiska Indien. Meghalaya blev en egen delstat 21 januari 1972 efter att tidigare ha varit en del av Assam. Huvudstaden Shillong var tidigare huvudstad i Assam.
Samhälle och religion
Befolkningen domineras av stamfolken khasi, jaintia och garo. 70 %[2] har övergått från olika former av stamreligion till kristendom. Engelska är officiellt språk; andra viktiga språk är khasi, garo och bengali. Av de som är 7 år eller äldre var 75,48 % läskunniga vid folkräkningen 2011, därav 77,17 % av männen och 73,78 % av kvinnorna.[1]
Befolkningen inom Khasi och Jaintia är av matrilinjär tradition, där Kha Khadduh innehar full arvsrätt.[3]
Administrativ indelning
Meghalaya är indelad i sju distrikt:
- East Garo Hills
- East Khasi Hills
- Jaintia Hills
- Ri Bhoi
- South Garo Hills
- West Garo Hills
- West Khasi Hills
Geografi
Klimatet är tempererat och fuktigt; delstaten har mest nederbörd i Indien, och ligger därmed även i världstopp. En tredjedel av ytan består av skog och 11,0 % av åkermark. Det finns tre bergskedjor, nämligen Garo Hills, Khasi Hills och Jaintia Hills där Shillong Peak har den högsta toppen med 1 965 m ö.h.
Ekonomi
Delstaten har stora mineraltillgångar, bland annat stenkol. Exploateringen är dock inte särskilt omfattande.
Inom jordbruket odlas många tropiska frukter, förutom ris, potatis och maniok (tapioka).
Källor
- ^ Census of India 2011; Provisional population totals, Census 2011, Meghalaya, State totals (pdf-fil) Preliminära resultat från folkräkningen 2011. Läst 8 april 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 december 2006. https://web.archive.org/web/20061223112810/http://www.censusindia.net/results/slum1_m_plus.html. Läst 11 maj 2006.
- ^ https://archive.is/20120524211128/findarticles.com/p/articles/mi_m1510/is_n88/ai_17922322/
Se även
| ||||||||||||||||||
