I dagens värld är Megaclite ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i populärkulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, fortsätter Megaclite att vara föremål för studier och analys runt om i världen. Från dess ursprung till dess inflytande idag har Megaclite satt en outplånlig prägel på historien och dess relevans fortsätter idag. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Megaclite, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på den samtida världen.
Megaclite | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Scott S. Sheppard, David C. Jewitt, Eugene A. Magnier och Yanga R. Fernández[1] |
Upptäcktsdatum | 25 november 2000 |
Beteckningar | |
Alternativnamn | XIX, S/2000 J8 |
Uppkallad efter | Megaclite |
Omloppsbana | |
Banmedelradie | 23 808 000 km[2] |
Excentricitet | 0,4211[2] |
Siderisk omloppstid | 752,88 d |
Medelomloppshastighet | 7 898,8 km/h[2] |
Inklination | 152,769 |
Måne till | Jupiter |
Fysikaliska data | |
Medelradie | 2,7 km[3] |
Area | 91,61 km2[2] |
Massa | 2,0981 × 1014 kg[2] |
Medeldensitet | 2,6 g/cm3[2] |
Ytgravitation (ekvatorn) | 0,002 m/s2[2] |
Flykthastighet | 12 km/h[2] |
Albedo | 0,04[3] |
Megaclite (XIX, S/2000 J8) är en av Jupiters månar. Den upptäcktes 2000 av en grupp astronomer vid University of Hawaii.[1] Den döptes i oktober 2002 till Magaclite, vilket korrigerades till Megaclite i november 2002.[4][5]
Megaclite har en genomsnittlig radie på 2,7 kilometer och roterar kring Jupiter på ett avstånd av cirka 23,8 miljoner kilometer.[3]
|