I dagens värld är Ersa (måne) ett ämne som genererar stort intresse och diskussion. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Ersa (måne) fått en relevans som aldrig skådats förut, vilket påverkar olika aspekter av samhället och det dagliga livet. Från dess inflytande på politik och ekonomi, till dess effekt på kultur och utbildning, har Ersa (måne) blivit en central fråga på den offentliga agendan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och debatterna kring Ersa (måne), och analysera dess betydelse och implikationer i den samtida världen.
Ersa | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Scott S. Sheppard, M. Devogele, N. Moskovitz, D. J. Tholen. [2] |
Upptäcktsdatum | 2018 |
Beteckningar | |
Alternativnamn | S/2018 J1, LXXI |
Omloppsbana | |
Periapsis | 346,7°[3] |
Banmedelradie | 11 483 000 km[3] |
Excentricitet | 0,094[3] |
Siderisk omloppstid | 252,0 dagar[3] |
Medelanomali | 356,6°[3] |
Inklination | 30,61°[3] |
Longitud för uppstigande nod | 93,3°[3] |
Måne till | Jupiter |
Fysikaliska data | |
Medelradie | 3 km[3] |
Skenbar magnitud | +22,9[3] |
Ersa, med de preliminära beteckningarna S/2018 J1 och XLII, är en av Jupiters månar. Den blev först observerad under 2017, men kungörandet dröjde till i juli 2018. Den upptäcktes av en grupp astronomer vid University of Hawaii.[1]
Ersa är cirka 3 kilometer i diameter och roterar kring Jupiter på ett avstånd av cirka 11 483 000 kilometer. Den tillhör Himalia-gruppen bland Jupiters månar.[3]
S/2018 J1 fick efter kungörelsen det officiella namnet Ersa. Ersa är i grekisk mytologi daggens gudinna och dotter till Zeus och Månen.[1]
|