Max Hussarek von Heinlein

I dagens värld är Max Hussarek von Heinlein ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det är inom den politiska, sociala, vetenskapliga eller kulturella sfären, har Max Hussarek von Heinlein fångat uppmärksamheten hos människor från alla samhällsskikt. Dess inverkan har märkts avsevärt i olika aspekter av det dagliga livet, vilket genererat debatt, reflektion och handling. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Max Hussarek von Heinlein, och analysera dess implikationer, ursprung, utveckling och framtidsperspektiv. Det råder ingen tvekan om att Max Hussarek von Heinlein har markerat en vändpunkt i vårt samhälle, och att förstå dess omfattning är avgörande för att förstå det aktuella sammanhanget och möjliga trender att följa.

Max Hussarek von Heinlein
Max Hussarek von Heinlein, 1918.
Född3 maj 1865
Bratislava
Död6 mars 1935 (69 år)
Wien
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iÖsterrike
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningPolitiker, universitetslärare, pedagog, jurist
ArbetsgivareWiens universitet
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Universität für Bodenkultur Wien (1913)
Redigera Wikidata

Maximilian "Max" Johann Hussarek von Heinlein, född 3 maj 1865, död 6 mars 1935, var en österrikisk jurist och politiker.

Hussarek var juris doktor, ämbetsman och universitetslärare i Wien, inrikesminister 1911-17, ministerpresident juli-oktober 1918 och återtog därefter sin universitetstjänst i kyrkorätt. Som ministerpresident stod Hussarek bakom kejsarens manifest 16 oktober 1918 om dubbelmonarkins förvandling till en förbundsstat av fria nationer, det sista försökte att rädda riksenheten.

Källor

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Max-Hussarek-Freiherr-Hussarek-von-Heinleintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hussarek-von-heinlein-max, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ läs online, boku.ac.at , läst: 19 november 2020.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2017939993, läst: 17 december 2022.