I dagens värld är Mauritz Strömbom ett ämne som har fått stor aktualitet och väckt ett brett intresse i samhället. Oavsett om det beror på dess påverkan på människors dagliga liv, dess relevans inom yrkesområdet eller dess inflytande på den tekniska utvecklingen, har Mauritz Strömbom blivit ett återkommande samtalsämne inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de mest relevanta aspekterna av Mauritz Strömbom och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att undersöka dess utveckling över tid och dess möjliga inverkan i framtiden.
| Mauritz Strömbom | |
| Född | Gustaf Mauritz Strömbom 21 oktober 1893 Klara församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 4 mars 1967 (73 år) Hedvig Eleonora församling, Stockholm |
| IMDb SFDb | |
Gustaf Mauritz Strömbom, född 21 oktober 1893 i Klara församling, Stockholm, död 4 mars 1967 på samma ort i Hedvig Eleonora församling, var en svensk skådespelare.[1]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1950 | En annan överkonstapel | Tokiga grevinnan Jean Giraudoux |
Olof Molander | Dramaten |
| 1953 | Hans nåds testamente Hjalmar Bergman |
Sandro Malmquist | Skansens friluftsteater[2] | |
| 1962 | Andre bäraren | Patrasket Hjalmar Bergman |
Stina Bergman | Stockholms stadsteater |
| 1963 | Pers Kristoffer m. fl. | Lax, lax, lerbak Alf Henrikson |
Carl Johan Ström | Stockholms stadsteater |
| 1964 | Konstapel II | Tolvskillingsoperan Kurt Weill och Bertolt Brecht |
Hans Dahlin | Stockholms stadsteater |