Mathias Benzelstierna
I artikeln Mathias Benzelstierna kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till detta ämne, från dess ursprung till dess relevans idag. Vi kommer att analysera hur Mathias Benzelstierna har påverkat samhället och hur det har utvecklats över tid. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna som finns kring Mathias Benzelstierna, vilket ger en komplett och balanserad översikt över detta ämne. Genom hela artikeln kommer vi att fördjupa oss i specifika aspekter som hjälper oss att förstå vikten och effekten av Mathias Benzelstierna inom olika områden. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt strävar vi efter att erbjuda våra läsare en komplett och berikande vision av Mathias Benzelstierna.
| Mathias Benzelstierna | |
.jpg) | |
| Född | 8 september 1713[1][2] Lunds stadsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 11 mars 1791[1][2] (77 år) Stockholm[2] |
| Begravd | Bälinge kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet[2]  |
| Sysselsättning | Statssekreterare |
| Befattning | |
| Överpostdirektör (1759–1791) | |
| Föräldrar | Jakob Benzelius[1][2] |
| Släktingar | Lars von Engeström |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Nordstjärneorden (1760)[2] Kommendör av Nordstjärneorden (1770)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Mathias Benzel, adlad Benzelstierna, född 8 september 1713 i Lund , död 11 mars 1791 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, riksdagsman, tidningsutgivare och boksamlare.
Biografi
Han var son till Jacob Benzelius och Catharina Edenberg, och båda föräldrarna härstammade från Bureätten. Han studerade tillsammans med Carl von Linné vid Lunds universitet från 1721 för bland andra Kilian Stobæus och tog till sig den nya frihetstidens och upplysningens idéer om naturvetenskap, tänkte först bli läkare men valde ämbetsmannabanan i stället. 1734 anställdes han vid Kanslikollegiet, tog året därefter kollegiets examen, och utsågs 1737 till sekreterare för kommissionen över mått och vikt. Från sistnämnda år tjänstgjorde Benzelstierna också vid Kungliga Majestäts rådskammare.
Historieintresserad sedan Lundaåren blev Benzelstierna 1740 kanslijunkare och amanuens hos rikshistoriografen Jacob Wilde, och eftersom hans farbror Gustaf Benzelstierna var riksbibliotekarie vid Kungliga biblioteket hade han möjlighet att odla detta intresse. Själv kom han att ägna sig åt biografiskrivningar och numismatik. Det var också detta historieintresse som ledde honom 1742 på en utrikes studieresa, under vilken han inköpte handskrifter och mynt.
Benzelstierna var sekreterare i sekreta utskottet vid riksdagarna 1740–1752, där han gjorde sig känd för att lugna stormar och avstyra ogenomtänkta förslag. Han tillhörde Hattpartiet.
År 1744 utnämndes fadern till ärkebiskop efter sin bror Erik Benzelius d.y. som inte hunnit tillträda innan han avled. Matthias Benzel och hans syskon adlades samma år som fadern dog 1747 och upptog då namnet Benzelstierna (en annan i faderns brödraskara blev då ärkebiskop, Henric Benzelius). 1753 utnämndes han till extra ordinarie kansliråd, och år 1759 till tjänsten som överpostdirektör och blev titulär statssekreterare. Eftersom han tillhörde Hattpartiet fick han som överpostdirektör motta kritik från medlemmar av Mösspartiet.
Från 1760 utgav han Inrikes tidningar avsedda att komplettera Stockholms post-tidningar. Som överpostdirektör hade han tillsynen över dessa tidningar.
Han blev 1786 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien den 20 mars samma år[3] samt ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala. I Vetenskapsakademien utgav han 1788 en skrift om hushållning och jordbruksdrift för att minska effektera vid missväxt och öka avkastningen.[4]
Benzelstierna var ogift. För eftervärlden är han främst känd för Engeströmska samlingen, den samling mynt, böcker och handskrifter som han testamenterade till sin systerson Lars von Engeström. Han ligger begravd i den Edenbergska familjegraven i Bälinge kyrka utanför Uppsala.[5]
Se även
- Benzelius, släkt
- Benzelstierna, släkt
Referenser
Noter
- ^ Matthias Benzelstierna, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18511, läs online.
- ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 304, läst: 25 juni 2023.
- ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19f
- ^ Schering Rosenhane, Anteckningar hörande till Kongl.vetensk. akademiens historia, s. 347
- ^ Matrikel öfwer dem af Swea-Rikes ridderskap och adel, som från år 1794 till närwarande tid blifwit introducerade, samt adopterade, och i riddare-klassen flyttade, Carl Fredrik Rothlieb & Johan Adam Rehbinder, Stockholm 1807 s. 386
Tryckta källor
- S. Hildebrand: Mathias Benzelstierna i Svenskt biografiskt lexikon (1922)
- Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751. års riks-dag, utgifwen med historiska och genealogiska anmärkningar, Andra del. , Anders Ant. von Stiernman, Stockholm 1755 s. 1 238ff
Webbkällor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mathias Benzelstierna.
|