--- Frågan om Gustaf Benzelstierna är av yttersta vikt idag. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället är det avgörande att förstå de implikationer och möjligheter som detta ämne ger. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Gustaf Benzelstierna, från dess inverkan på det dagliga livet till dess inflytande på ekonomin och politiken. Dessutom kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter i frågan, för att ge en heltäckande och objektiv vision om Gustaf Benzelstierna. Läs vidare för att upptäcka allt du behöver veta om detta fascinerande ämne!
Gustaf Benzelstierna | |
![]() | |
Född | 3 augusti 1687 Strängnäs stadsförsamling, Sverige |
---|---|
Död | 28 april 1746 (58 år) Stockholms stad, Sverige |
Begravd | Uppsala domkyrka |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Bibliotekarie, censor librorum |
Arbetsgivare | Riksarkivet Kungliga biblioteket (1732–) |
Maka | Johanna Katarina Burman |
Föräldrar | Erik Benzelius den äldre |
Släktingar | Erik Benzelius den yngre (syskon) Lars Benzelstierna (syskon) Jakob Benzelius (syskon) Henric Benzelius (syskon) |
Redigera Wikidata |
Gustaf Benzelstierna, född 3 augusti 1687, död 28 april 1746, var en svensk bibliotekarie.
Benzelstierna föddes som son till ärkebiskop Erik Benzelius d.ä. och hans hustru Margareta Odhelia. Han inskrevs 1712 som extraordinarie kanslist i riksarkivet och hade hunnit befordras till registrator i kanslikollegium, när han 1721 gav sig av på en utrikes resa för att studera utländska bibliotek och sällsynta manuskript och dokument i utländska arkiv. Vid sin återkomst till Sverige 1725 utnämndes han till aktuarie i Riksarkivet och förordnades 1732 till kunglig bibliotekarie och 1737 till censor librorum. Han skall i den egenskapen ha fungerat mer som rådgivare till unga författare som sökte hjälp att få sina verk tryckta än som censor. Han arbetade även för uppbyggnad av Kungliga bibliotekets samlingar.
|