Martin Rosenius
Numera har Martin Rosenius blivit ett aktuellt ämne inom olika samhällsområden. Dess inverkan har märkts i politik, ekonomi, kultur och människors dagliga liv. Sedan dess uppkomst har Martin Rosenius väckt stort intresse och genererat debatter och diskussioner kring dess omfattning och konsekvenser. Denna artikel försöker utforska de många aspekterna av Martin Rosenius, analysera dess inflytande i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande bild av dess betydelse i det nuvarande landskapet. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att ta itu med Martin Rosenius ur olika perspektiv och på så sätt bidra till en bredare och berikande förståelse för detta fenomen.
Martin Gabriel Rosenius, född 1825 i Neder-Kalix, död den 16 april 1901, var en svensk teolog, bror till Carl Olof Rosenius, far till Paul Rosenius.
Rosenius blev student vid Uppsala universitet 1845, filosofie magister 1854, docent i gamla testamentets exegetik 1856, lektor vid Göteborgs högre elementarläroverk 1860, teologie adjunkt vid Lunds universitet 1867 och e.o. professor i exegetik där 1882. Han blev teologie doktor vid jubelfesten i Uppsala 1877.
Bland Rosenius många teologiska arbeten kan nämnas De apostoliska fädernas lära om Kristi gudom (1863), Inledningsvetenskapen till den heliga skrift (1872; 2:a upplagan 1878), Kommentar till profeten Mika (1876) och Det Nya testamentet med förklaringar - Mattei evangelium (1888).
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rosenius, 2. Martin Gabriel, 1904–1926.
|