Margit Friberg
I dagens värld har Margit Friberg blivit ett intresseämne som genererar debatt och diskussion inom olika områden. Med tidens gång har Margit Friberg fått relevans i samhället och dess inverkan har noterats i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till nutid har Margit Friberg genomgått betydande omvandlingar som har markerat dess utveckling och utveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Margit Friberg, analysera dess inflytande i olika sammanhang och undersöka dess betydelse i den samtida världen.
| Margit Friberg | |
 | |
| Född | 17 juli 1904 Smedby församling, Öland |
|---|---|
| Död | 17 april 1997 (92 år) Landeryds församling, Linköping, Östergötland |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1942–1993 |
| Genrer | Skönlitteratur |
| Ämnen | Historia |
| Noterbara verk | Mitt liv är en våg (1942) |
| Priser | Folket i bilds romantävling (1942), Landsbygdens författarstipendium (1970), Årets ölänning (1986) |
| Make/maka | Gunnar Y. Friberg (g. 1932–1980). |
Margit Regina Friberg, ogift Hasselbaum, född 17 juli 1904 i Smedby församling på Öland,[1] död 17 april 1997 i Landeryds församling i Östergötlands län[2], var en svensk författare med företrädesvis öländska motiv i sin produktion.
Margit Friberg var dotter till sjökaptenen och kustskepparen Melker Hasselbaum och hans hustru Alma Karlsson, men växte till stor del upp hos sina farföräldrar i Gåsesten på Öland efter att hennes mor avlidit.[3] Hon genomgick folkskolan i Smedby och därefter kontoristutbildning vid Stockholms borgarskola.
År 2002 bildades Margit Fribergsällskapet för att uppmärksamma författarens gärning. Man har bland annat givit ut fyra av Fribergs böcker i nytryck, Rosenkind (2006), Mitt liv är en våg (2009), Skog har öron, mark har ögon (2012) och Vandrar-Mari (2014).[4][5]
Ölands turistbyrå ordnade sommartid vandringar med Margit Friberg-tema.[6]
Hon var från 1932 gift med redaktör Gunnar Y. Friberg, Västervik,[7] död 1980.[2] Hon är begravd på Smedby kyrkogård,[8]
Priser och utmärkelser
- 1942 - Folket i bilds romantävling (tredje pris för Mitt liv är en våg)[3][9]
- 1970 – Landsbygdens författarstipendium[10]
- 1986 – Årets ölänning[9]
Bibliografi
- 1942 – Mitt liv är en våg
- 1944 – Rosenkind
- 1959 – Vandrar-Mari
- 1962 – Klockargården
- 1966 – Det tid mörkret står
- 1970 – Nu seglar Adonia
- 1975 – Skog har öron, mark har ögon
- 1980 – Ett hem på jorden
- 1986 – Hertiginna med Guds nåde
- 1990 – Söder på Öland
- 1991 – På Kalmar slott satt Anna Bielke
- 1993 – Speglingar
Vidare läsning
- A. Lindström: Romaner om Öland. Anteckningar kring Margit Fribergs författarskap i tidskriften Perspektiv 1962.
- Margareta Lilja-Svensson: Margit Friberg – mer än öländsk provinsförfattare
Referenser
Noter
- ^ Vem är Vem? Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965, läst 11 maj 2015
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Margit Fribergsällskapet: Om Margit Friberg, läst 11 maj 2015
- ^ Margit Fribergsällskapet: Vårt syfte och verksamhet, läst 11 maj 2015
- ^ Barometern 15 januari 2015: Ännu en av Margit Fribergs böcker i nyutgåva, läst 11 maj 2015
- ^ Ölandsturist.se: Promenera i Margit Fribergs fotspår Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 11 maj 2015
- ^ Friberg, Gunnar Yngve, Västervik i Publicistklubbens porträttmatrikel / 1936 / s 177.
- ^ Gravar.se: Margit Regina Friberg , läst 11 maj 2015
- ^ Barometern 2 december 2012: Årets ölänning 1986, läst 11 maj 2015
- ^ Studieförbundet Vuxenskolan: SVs Författarpris, pristagare 1954- Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|