Løgumkloster

I dagens värld är Løgumkloster ett ämne som har fångat många människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på det dagliga livet eller helt enkelt dess popularitet på sociala medier, har Løgumkloster blivit en samlingspunkt för diskussioner, debatter och analyser. Med sitt inflytande inom olika områden har Løgumkloster lyckats överskrida kultur- och generationsbarriärer och blivit ett ämne av intresse för en bred publik. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Løgumkloster, och undersöka dess inverkan idag och dess relevans i det moderna samhället.

Løgumkloster
Tätort
Vy över Løgumkloster
Vy över Løgumkloster
Land Danmark Danmark
Region Region Syddanmark
Kommun Tønders kommun
Koordinater 55°3′34″N 8°57′25″Ö / 55.05944°N 8.95694°Ö / 55.05944; 8.95694
Area 3,32 km² (2024-01-01)[1]
Folkmängd 3 459 (2024-01-01)[1]
Befolkningstäthet 1 042 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 6240 Løgumkloster
Geonames 2617457

Løgumkloster (tyska: Lügumkloster) är en tätort i Tønders kommun i Region Syddanmark i Danmark. Tätorten har 3 459 invånare (2024).[1] Den ligger vid Brede Å på Jylland, cirka 15 kilometer nordost om Tønder. Løgumkloster var centralort i Løgumklosters kommun fram till kommunreformen 2007.

Løgumkloster var tidigare känd för sin handel med lantbruksprodukter. Orten växte fram runt ett 1173 uppfört cistercienskloster, Lygum Kloster.

Klosterkyrkan i tegel tillkom under 1200-talets första hälft och är en av Skandinaviens främsta byggnader i övergångsstil, med sin raka altarvägg, sina kapell och korsflyglar. Den restaurerades 1923–1932 och är Løgumklosters sockenkyrka.

Altare av trä från 1300-talet i Lögums kyrka

Till inventarierna hör en av Danmarks äldsta altarverk i trä från 1320-talet vars ena sidofält skildrar mötet mellan Jungfru Maria och Johannes Döparens mor, Elisabet.[2] Till södra korsflygeln sluter sig en i det yttre bevarad länga av det gamla klostret. Det övriga blev tidigt rivet, och i stället uppfördes 1614 en amtsförvaltarbostad kallad Slottet.[3]

Referenser

  1. ^ ”BY3: Folketal 1. januar efter byområder, landdistrikter og folketal, areal og befolkningstæthed” (på danska). www.statistikbanken.dk. Danmarks Statistik. https://www.statistikbanken.dk/BY3. Läst 20 augusti 2024. 
  2. ^ Cornell Jan, Grenholm Gunvor, red (1966). Den svenska historien. 1, Forntid, vikingatid och tidig medeltid till 1319. Stockholm: Bonnier. sid. 306. Libris 8075043 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1065 

Externa länkar