Luna 9
I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Luna 9s inverkan på våra liv. Från dess ursprung till dess relevans idag har Luna 9 blivit ett ämne av stort intresse för forskare, akademiker och allmänheten. Genom åren har Luna 9 genererat debatter, diskussioner och olika perspektiv som berikat vår förståelse för detta fenomen. Genom denna omfattande analys kommer vi att söka belysa de olika aspekterna av Luna 9 och hur det har format våra liv på olika nivåer. Den här artikeln kommer att vara en komplett guide för dem som vill fördjupa sig i den fascinerande världen av Luna 9 och förstå dess betydelse i vårt samtida samhälle.
| Status | Uppdrag slutfört |
|---|---|
| Typ | Landare |
| Program | Lunaprogrammet |
| Organisation | Sovjetunionen |
| NSSDC-ID | 1966-006A[1] |
| Uppdragets varaktighet | 6 dagar |
| Sista kontakt | 6 februari 1966, 22:55 UTC |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Bajkonur 31/6 |
| Uppskjutning | 31 januari 1966, 11:45:00 UTC |
| Uppskjutningsfarkost | Molnija-M 8K78M |
| Landning | |
| Landning | Månen |
| Landningskoordinater | 7.13° N - 64.37° W. |
| Tidpunkt för landning | 3 februari 1966, 18:44:52 UTC |
| Egenskaper | |
| Massa | 1 580 kg |
Luna 9 (ryska: Луна-9) var en sovjetisk rymdsond som sköts upp den 31 januari 1966, med en Molnija-raket och blev den första rymdsonden som mjuklandade på månen,[2] den 3 februari 1966. Den blev också den första rymdsonden som tog bilder från ytan på en annan himlakropp, och sände dem vidare till jorden. Efter tre dagar på månens yta tog batterierna slut och man förlorade därmed kontakten med landaren.
Referenser
Noter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1966-006A. Läst 25 mars 2020.
- ^ ”månen - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5nen. Läst 23 november 2020.
| |||||||||||||||||||
