Lukman
Idag spelar Lukman en grundläggande roll i vårt samhälle. Dess inverkan är så stor att den har överskridit gränser och kulturer, och påverkat våra liv på ofattbara sätt. Från dess början till nutid har Lukman varit föremål för studier, debatt och beundran. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Lukman inom olika områden, analysera dess relevans i den nuvarande världen och dess projektion in i framtiden. Från dess ursprung till dess inverkan idag har Lukman markerat ett före och efter i vårt sätt att leva, tänka och relatera till vår miljö.
Lukman, Luqman, Lokman eller Loqman, den vise, var en arabisk fabeldiktare.
Han levde, enligt judiska traditioner, på kung Davids tid i nabatéernas land, emellan Döda havet och Röda havet. Han var enligt arabiska kommentatorer släkt med den bibliske Job. Han blev berömd dels genom sin vishet, dels genom sitt predikande av den ende rätte Guden emot de hedniske nabatéernas mångguderi.
Honom tillskrivs en mängd populära vishetsord, epigrammatiska anekdoter och tänkespråk, sedelärande fabler. Lukman anges som författare till en mängd medeltida fabler, en arabisk motsvarighet till Aisopos, vilka bland annat utgetts av Joseph Derenbourg, Fables de Loqmân le Sage (1850).
Han omtalas och citeras i Koranens 31:a sura, som har namnet, Luqman.
Referenser
- Lokman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
| |||||||||||||||||||||||||||||||
