Ludvig Peyron

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Ludvig Peyron, som har fått allt större relevans de senaste åren. Ludvig Peyron är ett ämne som har väckt intresse hos forskare, experter och allmänhet, på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Sedan dess uppkomst har Ludvig Peyron genererat debatter, analyser och reflektioner kring dess implikationer, konsekvenser och möjliga lösningar. Denna artikel kommer att försöka erbjuda en heltäckande bild av Ludvig Peyron, utforska dess ursprung, utveckling, nuvarande utmaningar och framtida perspektiv. Det är viktigt att förstå vikten av Ludvig Peyron idag, eftersom dess inflytande sträcker sig till så olika områden som teknik, politik, kultur, ekonomi och miljö.

Ludvig Peyron
Född30 oktober 1832
Maria Magdalena församling
Död27 april 1915 (82 år)
Tyska S:ta Gertruds församling
BegravdSolna kyrkogård
Medborgare iSverige
SysselsättningGrosshandlare, politiker, skeppsredare
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms stads valkrets (1876–1880)
Politiskt parti
Inget
MakaIka Peyron
(g. 1865–1915)
Redigera Wikidata

Carl Ludvig Peyron, född 30 oktober 1832 i Stockholm, död 27 april 1915 i Stockholm, var en svensk grosshandlare och riksdagsman.

Peyron, som tillhörde ätten Peyron, var tillförordnad generalkonsul för Hamburg i Stockholm, och var verksam som grosshandlare i Stockholm. Han var som riksdagsman ledamot av andra kammaren.

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges folkräkning 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 162, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNBg, läst: 17 februari 2022.
  3. ^ FinnGraven.se, läs online, läst: 28 december 2017.
  4. ^ Gravstensinventeringen: 388246?pid=1, läst: 8 oktober 2023.
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.
  6. ^ Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 74, läs onlineläs online, läst: 17 februari 2022.
  7. ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 1, 1996, s. 162, läst: 2 april 2024.
  8. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).