I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Lobfeniga fiskar, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom tiden. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer i vardagen har Lobfeniga fiskar varit föremål för debatt och analys av experter inom olika discipliner. Oavsett om vi pratar om dess inflytande på historien, dess relevans i dagens värld eller dess prognoser in i framtiden, förblir Lobfeniga fiskar ett ämne av intresse och nyfikenhet för många. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av Lobfeniga fiskar, från dess ursprung till dess möjliga återverkningar, med syftet att ge en bred och detaljerad översikt av detta spännande ämne.
Lobfeniga fiskar Stratigrafisk utbredning: Silur - Nutid | |
![]() Queensland lungfisk | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Benfiskar Osteichthyes |
Underklass | Lobfeniga fiskar Sarcopterygii |
Vetenskapligt namn | |
§ Sarcopterygii | |
Auktor | Romer, 1955 |
Ordningar | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Lobfeniga fiskar (Sarcopterygii) är en underklass fiskar[1] som uppkom under silur[2] med köttiga, extremitetsliknande "lober", en sorts stumpaktiga ben som fenorna sitter fästade på. Mot slutet av devonperioden utvecklade en art ben och gick upp på land. Det är ännu oklart vilken denna art är, men den kom att utvecklas till släktet Ichthyostega.[3]
Underklassens medlemmar har en lunga. För ordningen tofsstjärtfiskar antogs att den var utdöd men 1938 upptäcktes levande individer.[3] I kraniet är Squamosum och Praeoperculum två från varandra skilda ben. Ett hål mellan ögonen (Spiraculum) är stängd.[2]
Lobfeniga fiskar indelas i tre ordningar:
|