Livregementet till häst (det äldre)

Livregementet till häst
Uniform m/1779 för Livregementet
Information
Officiellt namn	Kungl. Livregementet till häst
Datum	1667–1791
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Kavalleriet
Roll	Krigsförband
Föregångare	Upplands ryttare
Efterföljare	Livregementsbrigaden
Storlek	Regemente
Förläggningsort	Utnäslöt
Årsdagar	4 december
Segernamn	Lützen (1632) Oldendorf (1633) Wittstock (1636) Leipzig (1642) Warszawa (1656) Fredriksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Halmstad (1676) Lund (1676) Landskrona (1677) Düna (1701) Kliszów (1702) Pultusk (1703) Holowczyn (1708) Helsingborg (1710)
Befälhavare
Framstående befälhavare	Generallöjtnant Nils Bielke, Mattias Alexander von Ungern-Sternberg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Livregementet till häst var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1667–1791. Förbandet var sedan 1687 indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från östra Svealand.^[1]

Livregementet till häst bildades 1667 genom att Upplands ryttare upphöjdes till kunglig livtrupp. Samtidigt utnämns greve Otto Wilhelm von Königsmarck till chef för regementet. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: "min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud har min tappre Bielke samt mitt Livregemente att tacka för segern". Bielkes berömda värja finns fortfarande bevarad inom familjen. År 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand och då det fullt ut blev indelt 1687 bestod det av tolv kompanier.^[2] Dess översteboställe förlades till palatset på Arnö. Den förste innehavaren blev överste Hans Ramsvärd. Ett nytt boställe uppfördes på Arnö 1729, vilket efter regementets omorganisation blev boställe för sekundcheferna vid Livregementets dragonkår fram till 1876.

Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt cirka 3 kilometer nordost om Strömsholms slott. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente.

År 1791 upplöstes regementet för att istället bilda Livregementsbrigaden.

Kungliga Livregementets till häst regementschefer åren 1667–1791:

• 
  Regementets uniform cirka 1680.
• 
  Major Sven Duvall iklädd regementets uniform ca 1740. Målning av okänd.
• 
  Mattias Alexander von Ungern-Sternberg iklädd uniform med harnesk för regementet. Avporträtterad ca 1750 av Johan Henrik Scheffel.
• 
  Georg Henrik Lybecker iklädd regementets uniform med harnesk och kyller. Målning av Johan Stålbom från ca 1750.
• 
  Erik Brahe i regementets uniform, med förgyllt harnesk med konung Adolf Fredriks namnchiffer, ca 1752.
• 
  Nils Stiernflycht iklädd regementets uniform med harnesk för en kornett. Målning från 1765.
• 
  Adolf Ludvig Stierneld i Uniform m/1779 för regementet, ca 1781.
• 
  Uniform m/1779 för Livregementets dragonkår

• Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
• Carl Axel Georg Braunerhjelm, Kungl. lifregementets till häst historia: utarbetad efter samlingar af O. M. F. Björnstjerna och C. A. Klingspor, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1912-1922. 7 volymer.
• K1 1928-2000 Del 1 - Regementets ursprung (av Hodder Stjernswärd), Kungliga Livgardets Dragoners Historiekommitté, Nordsik Form AB, Bengt Wallerfelt (Redaktör), Christian Braunstein (Bildredaktör) ISBN 91-631-04-34-2
• Regementsorderjournal Kongl. Lifregementet till häst 1789-19, Krigsarkivet

v • r Svenska dragon-, husar- och kavalleriförband Nuvarande kavalleriförband Livregementets husarer (K 3) Norrlands dragonregemente (K 4) Livgardet (LG): Livskvadron, Livgardets dragonmusikkår Tidigare dragon-, husar- och kavalleriförband 1. kavalleribrigaden Kavallerifördelningen Arméns jägarbataljon (AJB) Livgardet till häst (K 1) Livregementet till häst (det yngre) (K 1) Livregementet till häst (det äldre) (K 1) Livgardets dragoner (K 1) Livregementets dragoner (K 2) Skånska kavalleriregementet (K 2) Smålands husarregemente (K 4) Skånska husarregementet (K 5) Skånska dragonregementet (K 6) Kronprinsens husarregemente (K 7) Norrlands dragonregemente (K 8) Norrbottens kavallerikår (K 9) Bohusläns dragonbataljon Upplands ståndsdragonregemente Livdragonregementet (1700–1721) Livdragonregementet (1721–1791) Västgöta dragonregemente Viborgs läns kavalleriregemente Östgöta kavalleriregemente Nylands lätta dragonregemente Nylands och Tavastehus dragonregemente Riksänkedrottningens livregemente till häst Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente Karelska dragonkåren Finska dragonerna Franska dragonregementet Skånska ståndsdragonerna Tidigare rytterier Upplands ryttare Finska rytteriet (m. fl.) Tidigare ryttarfanor Upplandsfanan Hovfanan Adelsfanan Finska fanorna Smålandsfanorna Södermanlandsfanan Västergötlandsfanorna Västmanlandsfanan Närkesfanan Värmlandsfanan Relaterad historik Rusttjänst Alsnö stadga (1280) Arboga möte (1536) Hakkapeliter Rusthåll (Ryttartorp) (cirka 1695-1901) Se även Beriden högvakt Livgardets minnesstenar Livgardets Dragoners Kamrat- och Veteranförening Föreningen för den Beridna Högvakten