I dagens värld har Finska dragonerna blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Vare sig i personliga, sociala eller globala termer har Finska dragonerna fått betydande relevans i människors dagliga liv. Dess effekter märks inom olika områden, oavsett om det är inom politik, ekonomi, kultur eller teknik. Finska dragonerna har blivit ett nyckelelement i beslutsfattande och beslutande av åtgärder på individuell och kollektiv nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och inverkan av Finska dragonerna i vårt nuvarande samhälle, samt diskutera olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till detta ämne.
Finska dragonerna, Grotenfelts dragoner (1686–1703), Zöges dragoner (1703–1709) eller Karelska lantdragonerna (1709–1721) var en aktiv dragonskvadron åren 1686–1721. Dragonskvadronen bestod av indelta dragoner uppsatt på ödeshemman i Viborgs och Nyslotts län samt Nylands och Tavastehus län, men värvades även från Åbo och Björneborgs län.[1] Skvadronen bildades år 1686, försvann nästan efter Poltava år 1709, men kvarstående dragoner slogs samman med Brakels finska dragoner 1719. Efter freden i Nystad 1721 avträddes 118 stycken dragonrusthåll belägna i Karelen till Ryssland. Resterande delen av regementet insattes i Viborgs (Kymmenegårds)läns regemente.
Förbandschefer
1686–1703: Nils Grotenfelt
1703–1721: Bengt Fabian Zöge von Manteuffel
1721–1721: Adam Johan Giertta
Källor
Kjellander, Rune, Sveriges regementschefer 1700–2000 chefsbiografier och förbandsöversikter, Västervik, 2003, Libris8981272. s. 259.
Larsson, Anders, Karolinska uniformer och munderingar åren 1700–1721. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8.
Referenser
^Grotenfelt, Karl N. Anteckningar om Indelta dragoner i Östra Finland 1644–1721. Svenska litteratursällskapet i Finland CCLXXIX. Helsingfors 1940.
Sverige