Linjär geometri

I artikeln om Linjär geometri kommer vi att i detalj utforska alla aspekter relaterade till detta ämne. Från dess ursprung och utveckling över tid, till dess inflytande på dagens samhälle. Vi kommer att analysera de olika perspektiven och teorierna relaterade till Linjär geometri, samt dess inverkan inom olika områden, såsom kultur, ekonomi, politik, teknik, bland annat. Dessutom kommer vi att ta upp de största utmaningarna som Linjär geometri för närvarande står inför, såväl som möjliga lösningar och innovationer som dyker upp kring detta ämne. I slutändan syftar den här artikeln till att erbjuda en komplett och uppdaterad syn på Linjär geometri, och tillhandahålla relevant information och djupgående analys för alla som är intresserade av att fördjupa sig i detta ämne.

Linjär geometri är en molekylär geometri med koordinationstalet 2. I idealfallet kan en linjär molekyl skrivas som AX₂, där A ofta är sp-hybridiserad och samtliga X identiska. I en sådan molekyl är bindningsvinklarna 180° och dipolmomentet^{[särskiljning behövs]} är 0, eftersom molekylen är fullständigt symmetrisk. Exempel på linjära molekyler/joner är: berylliumfluorid BF₂, koldioxid CO₂ och azidjonen N₃^-. I fall som avviker från idealfallet, där X inte är identiska, förekommer de i kolen i alkyner och nitriler. Exempel: acetylen HC≡CH, vätecyanid HC≡N och acetonitril CH₃C≡N.