Lgr 62

I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna och konsekvenserna av Lgr 62 på det moderna samhället. Från dess uppkomst till dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet har Lgr 62 spelat en avgörande roll för att forma olika områden, såsom politik, ekonomi, teknik och kultur. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka hur Lgr 62 har utvecklats över tid och hur det har format uppfattningar och handlingar hos människor runt om i världen. Dessutom kommer vi att ta upp de kontroverser och debatter som Lgr 62 har genererat, såväl som dess potentiella inverkan i framtiden. Denna artikel syftar till att ge en heltäckande och insiktsfull syn på Lgr 62 och dess betydelse i det samtida samhället.

En klass i årskurs 3, Stockholm 1965.

Lgr 62 (Läroplan för grundskolan 1962) kom 1962 och var den första läroplanen för grundskolorna i Sverige. Bland annat sattes starten för engelskundervisningen till årskurs 4. Lgr 62 ersattes av Lgr 69.

Läroplanen betonar barns olikheter och individuella särdrag som hänsynstagande för att lättare närma sig eleven, och nå önskvärda resultat.

Betygsättning

Införandet av läroplanen innebar att skolan lämnade det absoluta betygssystemet som det föregående regelverket för folkskolan hade föreskrivit, utifrån en tanke om att det fanns en absolut och säker kunskap som eleverna skulle lära sig. Med Lgr 62 gick skolan över till det relativa betygssystemet och den nya läroplanen innehöll och mer angivelser än tidigare för hur de olika betygen skulle sättas. Det relativa betygssystemet var baserat på normalfördelningskurvan som användes för att systematisera hur betyg sattes i en strävan efter att göra betygsättningen mer rättvis.

Betygen bestod av en femgradig skala, med betyg 1 som lägsta och betyg 5 som det högsta. Från årskurs 1 fick eleverna betyg i svenska, matematik, kristendom, hembygdskunskap, musik och gymnastik. Antalet ämnen som betygsattes ökade genom årskurserna successivt upp till årskurs 9.

Se även

Källor