Laila Freivalds

Ämnet Laila Freivalds är ett av de mest aktuella idag. Med en inverkan som spänner över alla aspekter av samhället har Laila Freivalds fångat uppmärksamheten hos både experter och vanliga människor. Sedan dess uppkomst har Laila Freivalds genererat debatter, kontroverser och varit föremål för många undersökningar och studier. Vikten av att förstå och analysera Laila Freivalds ligger i dess inflytande inom olika områden, inklusive ekonomi, politik, hälsa, teknik och miljö. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska dimensionerna och effekterna av Laila Freivalds, samt möjliga strategier för att hantera dess utmaningar.

Laila Freivalds

Laila Freivalds den 3 november 2004.
Tid i befattningen
10 oktober 2003–21 mars 2006
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Göran Persson
Företrädare Anna Lindh
Efterträdare Jan Eliasson
Tid i befattningen
4 oktober 1988–4 oktober 1991
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Thage G. Peterson
Efterträdare Gun Hellsvik
Tid i befattningen
7 oktober 1994–21 september 2000
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Gun Hellsvik
Efterträdare Thomas Bodström
Född Laila Ligita Freivalds
22 juni 1942
Lettland Riga, Lettland
Politiskt parti Socialdemokraterna
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Jurist
Laila Freivalds (t.v.) med USA:s dåvarande utrikesminister Colin Powell, den 17 februari 2004.

Laila Ligita Freivalds, född 22 juni 1942 i Riga,[1] är en svensk socialdemokratisk politiker och jurist. Hon var justitieminister 1988–1991 och 1994–2000 samt utrikesminister 2003–2006.

Uppväxt och utbildning

Freivalds föddes i Riga,[2] som då tillhörde Rikskommissariatet Ostland (det tyskockuperade Lettland) under andra världskriget. Hon är dotter till författaren Osvalds Freivalds och bibliotekarien Laima Kreicbergs.[3][4] Familjen flydde hemlandet under kriget och hamnade i ett i tyskt flyktingläger. 1947 kom hon,[5] tillsammans med sin mor och syskon, till Landskrona i Sverige.[6]

Freivalds avlade juris kandidatexamen vid Uppsala universitet 1970.[2]

Politisk karriär

Efter tingstjänstgöring 1970–1972 tjänstgjorde hon som domare; hon blev hovrättsfiskal i Svea hovrätt 1974 och var tillförordnat hyresråd i Västerås 1974–1975. Hon arbetade också vid riksdagens upplysningstjänst 1975–1976. Under tolv år arbetade Freivalds vid Konsumentverket där hon blev byrådirektör 1976, utnämndes till byråchef 1979 samt var generaldirektör och konsumentombudsman 1983–1988.[7][8]

Justitieminister 1988–1991

Hösten 1988 utsågs Freivalds till justitieminister i Ingvar Carlssons regering.[9]

Under den borgerliga regeringstiden 1991–1994 arbetade hon vid advokatbyrån Baker & McKenzie.[8]

Justitieminister 1994–2000

År 1994 blev Freivalds åter justitieminister i den nya socialdemokratiska regeringen.[9]

Hon avgick som justitieminister den 21 september 2000 efter sammanlagt nio år på posten. Orsaken var hennes köp av en allmännyttig hyreslägenhet på Kungsholmen som rönte stor uppmärksamhet i pressen och kritiserades hårt eftersom partikamrater varit med och röstat fram regler som motverkade hyresgästers möjligheter att köpa sina lägenheter och uttalat sig mot ombildning av hyresrätter.[10] Efter avhoppet utsågs hon till förbundsdirektör i Svensk Scenkonst, arbetsgivareföreningen för musik, dans och teater.

Utrikesminister 2003–2006

Den 3 oktober 2003 utsågs Freivalds till ny utrikesminister i Göran Perssons regering, efter mordet på utrikesminister Anna Lindh.[9]

Efter tsunamikatastrofen i Indiska oceanen julen 2004 fick Freivalds kritik av konstitutionsutskottet för att Utrikesdepartementet inte hade kapacitet för att hantera en katastrof av den omfattningen. Utskottet menade att Freivalds var ansvarig för att krishanteringen kom igång långsamt och att samordningen med andra departement fungerade dåligt.[11]

Freivalds avgick den 21 mars 2006 från posten som utrikesminister,[12] efter mer än ett års kraftig kritik rörande hanteringen av tsunamikatastrofen och senare kritik rörande hennes roll i stängningen av Sverigedemokraternas webbsidor.[13] Hon gav själv följande kommentar till sitt beslut: ”Det har blivit omöjligt för mig att bedriva ett seriöst arbete.”[14] Freivalds är den första minister i Sverige som två gånger har avgått under skandalartade omständigheter.

Familj

Laila Freivalds var gift första gången 1973–1984 med kanslichefen Bo Månsson[15] och andra gången från 1985 med byggnadsingenjören Johan Hedström (1939–2013)[16] och har en politiskt aktiv dotter, Letti Freivalds.

Se även

Referenser

  1. ^ Regeringskansliets årsbok år 2003, s. 46
  2. ^ Svensk juristtidning. "74". A.-b. Nordiska bokhandeln i distribution. 1989. sid. 492. Läst 10 september 2024 
  3. ^ Öhrström, Kerstin (1988). Vem är hon: kvinnor i sverige : biografisk uppslagsbok. Norstedts. sid. 152. ISBN 978-91-1-863422-2. Läst 10 september 2024 
  4. ^ ”Osvalds Freivalds” (på lettiska). Literatura. https://www.literatura.lv/en/persons/osvalds-freivalds. Läst 10 september 2024. ” meita Laila Freivalds – Zviedrijas politiķe.” 
  5. ^ ”Laila Freivalds.”. Svenska Dagbladet. 10 februari 2002. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/586f35a1-2de6-35d0-9e8a-29322f6cb733/laila-freivalds. Läst 19 juni 2023. 
  6. ^ ”Laila Freivalds - Munzinger Biographie”. www.munzinger.de. https://www.munzinger.de/search/portrait/Laila+Freivalds/0/24675.html. Läst 19 juni 2023. 
  7. ^ Sidenbladh, Erik (21 mars 2006). ”Lång politisk karriär fick abrupt slut”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/d670c657-3899-349d-bf86-e7c32f92c570/lang-politisk-karriar-fick-abrupt-slut. Läst 19 juni 2023. 
  8. ^ Freivalds, Laila i Vem är det 1997
  9. ^ ”Laila Freivalds”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/laila-freivalds. Läst 19 juni 2023. 
  10. ^ Statsråden och dreven. Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000, Lars Nord, Stiftelsen Institutet för mediestudier, 2001 E-resurs på Libris
  11. ^ Konstitutionsutskottets betänkande 2005/06:KU8, Regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen 2004
  12. ^ Billger, Ola (21 mars 2006). ”Laila Freivalds avgår”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/a/573efdac-be65-371c-873b-80a7c11f001b/laila-freivalds-avgar. Läst 6 april 2024. 
  13. ^ Isaksson, Håkan (21 mars 2006). ”Därför avgick Laila Freivalds”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10785584.ab. 
  14. ^ ”Laila Freivalds åter på allas läppar”. Svenska Dagbladet. 30 augusti 2012. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/laila-freivalds-ater-pa-allas-lappar_6754071.svd. Läst 29 december 2012. 
  15. ^ https://runeberg.org/vemarhon/0152.html
  16. ^ Dödsannons Johan Hedström Publicerad i Dagens Nyheter 2 juni 2013.

Externa länkar

Företrädare:
Sven Heurgren 		Konsumentombudsman
1983–1988 		Efterträdare:
Axel Edling
Företrädare:
Thage G. Peterson 		Sveriges justitieminister
1988–1991 		Efterträdare:
Gun Hellsvik
Företrädare:
Gun Hellsvik 		Sveriges justitieminister
1994–2000 		Efterträdare:
Thomas Bodström
Företrädare:
Jan O. Karlsson
(tillförordnad) 		Sveriges utrikesminister
2003–2006 		Efterträdare:
Bosse Ringholm
(tillförordnad)


Auktoritetsdata