Numera har Kvikkjokks kyrka blivit ett ämne som väcker stort intresse bland människor i alla åldrar. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället har Kvikkjokks kyrka fått en grundläggande roll i våra liv. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen har Kvikkjokks kyrka lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska vikten av Kvikkjokks kyrka och analysera dess relevans i olika aspekter av det dagliga livet.
Kvikkjokks kyrka | |
Kyrka | |
Kvikkjokks kyrka i augusti 2008
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Ort | Kvikkjokk |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Luleå stift |
Församling | Jokkmokks församling |
Koordinater | 66°57′4.35″N 17°43′19.5″Ö / 66.9512083°N 17.722083°Ö |
Invigd | 1907 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003873 |
Webbplats: Jokkmokks församling | |
Kvikkjokks kyrka ligger vid sjön Saggat i samhället Kvikkjokk. Kyrkan tillhör Jokkmokks församling i Luleå stift.
Silvermalm upptäcktes i trakten 1650-talet och 1661 anlades Luleå silververk med smältverk i Kvikkjokk och som gudstjänstlokal använde man en del av det hus som byggdes som bergmästarbostad. Det första kapellet byggdes 1764 och revs i början av 1900-talet.
Nuvarande träkyrka uppfördes 1906 av byggmästare Gottfrid Svensson från Luleå efter ritningar av arkitekt Fritz Eckert som godkänts 1899. Kyrkan invigdes 7 juli 1907 av biskopen.
Kyrkan består av en långsträckt salskyrka, med ett lägre och smalare kor i öster och ett vapenhus i väster. I norr finns en vidbyggd sakristia invid koret. Den är uppförd av bilat liggtimmer som utvändigt klätts med stågad träspån och invändigt med pärlsponat panel. Taktäckningen är av sågat spån utom över sakristian, där taket är plåtklätt. Ytterväggarna är målningbehandlade med en blandning av rödfärg och tjära.
Kyrkorummet har öppen bänkinredning och täcks av ett tredingstak. Väggarna var ursprungligen brunlaserade liksom bänkarna. Innertaket är ett tredingstak med delvis synliga takstolar. Fönstren, grupperade tre och tre, är rundbågade och har svarvade kolonetter efter förebild från stavkyrkorna. Rosettfönstret över altaret sattes igen 1926. År 1936 spändes två dragjärn tvärs över kyrkorummet för att stabilisera ytterväggarna som börjat luta utåt.
Större förändringar genomfördes 1950-1951 efter förslag av Seth Fridén. Ytterdörrarna byttes ut. Altaret flyttades fram och den gamla predikstolen från 1764 återuppsattes efter renovering. År 1961 restaurerades kyrkan och interiören målades i ljus färgsättning, starkt avvikande från Eckerts ursprungliga utformning.
Intill kyrkan står en klockstapel, även den ritad av Eckert. Det är en klockbock med huv som täcks av korslagda sadeltak och som kröns av en spira.
|