I dagens värld är Jokkmokks nya kyrka ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med dess många aspekter och implikationer har Jokkmokks nya kyrka blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från politik till vetenskap, kultur och samhället i allmänhet. Genom historien har Jokkmokks nya kyrka spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, markerat viktiga milstolpar och genererat betydande förändringar i hur vi ser och förstår världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Jokkmokks nya kyrka och analysera dess inverkan på vår nuvarande verklighet.
Jokkmokks nya kyrka | |
Kyrka | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Luleå stift |
Församling | Jokkmokks församling |
Plats | Jokkmokk |
Sittplatser | 700 |
Material | Trä |
Invigd | 1889 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003869 |
Webbplats: Jokkmokks församling | |
Jokkmokks nya kyrka är en kyrkobyggnad i Jokkmokk i Luleå stift. Den är församlingskyrka i Jokkmokks församling.
Kyrkan ligger på en kulle i samhällets utkant. Den byggdes 1887–1888 av byggmästare Johannes Edler från Lockne efter ritningar utförda 1883 av Ernst Jacobsson. Den invigdes i september 1889.
Det är en centralkyrka med kvadratisk plan, fast med antydd korsform. I de vinklar som uppstår mellan de grunda korsarmarna har plats bildats för torn, förstugor och sakristia. Den grågula fasaden med vita detaljer är panelklädd och har tättsittande diagonalspröjsade fönster i två våningar. Stommen är en stolpkonstruktion som bär upp två korsande sadeltak. I kyrkorummet finns läktare på tre sidor och väggarna är klädda med pärlspont, målad i nyanser av grått och rosa.
Vid en ombyggnad 1949 utfördes förändringar av koret då fönstren sattes igen. På väggarna och innertaken spikades träfiberplattor och bänkarna förnyades. Dessutom tillkom lampetter och armatur över altaret av Fridén, färgsättning och dekorering av artisten Yngve Lundström, altartavla av T. Nordberg samt ljuskronor av konstsmeden Petrus Forsberg. År 1968 invändig ommålning och färgsättning. En ny sakristia tillkom 1961.
Koret återställdes i ursprungsskick 1984 genom att fönstren åter öppnades, träfiberplattorna avlägsnades och man återgick till den ursprungliga färgsättningen.
Man I. Huvudverk C-a3 | Man II. Svällverk C-a3 | Pedal | Koppel |
---|---|---|---|
Borduna 16' | Basetthorn 8' | Subbas 16' | II/I |
Principal 8' | Rörflöjt 8' | Oktavbas 8' | II/P |
Flûte d'amour 8' | Salicional 8' | Gedackt 8' | I/P |
Gedackt 8' | Voix céleste 8' | Oktava 4' | |
Oktava 4' | Principal 4' | Basun 16' | |
Blockflöjt 4' | Flûte octaviante 4' | ||
Kvint 2 2/3' | Nasard 2 2/3' | ||
Oktava 2' | Piccolo 2' | ||
Mixtur 4 chor | Ters 1 3/5 | ||
Trumpet 8' | Scharf 3 chor | ||
Bombard 16' | |||
Oboe 8' | |||
Tremulant |
|