Kvarteret Narcissus

I dagens värld är Kvarteret Narcissus ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Kvarteret Narcissus skapat debatt, intresse och nyfikenhet inom olika samhällsområden. Allt eftersom tiden går fortsätter Kvarteret Narcissus att vara relevant och inflytelserik i människors liv, vilket har fått många att utforska dess olika aspekter och dimensioner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Kvarteret Narcissus och försöka belysa dess betydelse och inverkan på dagens samhälle.

Kvarteren Achilles, Cadmus och Narcissus, A.R. Lundgrens karta från 1885.

Kvarteret Narcissus är ett kvarter i södra delen av Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Södra Bankogränd i norr, Skeppsbron i öster, Norra Dryckesgränd i söder och Järntorgsgatan i väster. Kvarteret består idag av två fastigheter: Narcissus 1 och 4.

Namnet

Nästan samtliga kvartersnamn i Gamla stan tillkom under 1600-talets senare del och är uppkallade efter begrepp (främst gudar) ur den grekiska och romerska mytologin. Narcissus är det latiniserade namnet för Narcissos som i den grekiska mytologin var en vacker yngling. Han blev dömd att förälska sig i sin egen spegelbild efter att inte ha besvarat den unga flickan Echos kärlek.

Kvarteret

Narcissus 1 mot Norra Dryckesgränd, ritning av arkitekt Fredrik Dahlberg, 1907.

Kvarteret Narcissus är det norra av tre långsmala kvarter som ligger längst i söder i Gamla stan. Söder om Narcissus återfinns kvarteren Cadmus och Achilles. Narcissus bestod ursprungligen av tre fastigheter, där 2 och 3 slogs ihop till 4.

I Narcissus 1 (Skeppsbron 44) uppfördes 1622 en fyravåningsbyggnad för brukspatron Antoni Boijs. Redan på 1840-talet etablerade sig restaurangen Zum Franziskaner i husets bottenvåning.[1] Stället skyltade ”Bierhalle” och man serverade ”äkta tyskt Bier från München”. Åren 1909–1910 ersattes denna byggnad av att nytt affärshus i sex våningar plus vindsvåning med kontorslokaler för rederier och skeppsklarerare. Beställare var direktör Carl Smith och arkitekt var Fredrik Dahlberg. I bottenvåningen flyttade Zum Franziskaner in igen.[1] Ovanför entrén finns en maskaron, Hanrejen på Skeppsbron 44, och där under något som ser ut som ett kvinnosköte.[2]

Huset i kvarterets nordvästra hörn, nuvarande Narcissus 4 (tidigare 3), finns avbildat på Jean Le Pautres kopparstick efter en teckning av Erik Dahlbergh från Karl X Gustavs begravningståg i Stockholm 1660. Byggnaden återges där i något idealiserad form, men den två fönsteraxlar breda mittrisaliten mot Järntorget känns igen.

Från 1600-talets mitt till 1700-talets mitt fanns här apoteket Engelen som drevs av Christopher Molitor den äldste och dennes släkt i över 100 år.[3] År 1832 öppnade ryttmästare Leonard Groll sin första arbetarbod, kallad ”L.Grolls Lärftshandel” i husets bottenvåning.[4] Yrkesbutiken Grolls arbetskläder fanns kvar på denna adress till långt in på 1980-talet då lokalen byggdes om för restaurangverksamhet.[5]

Bilder

Referenser

Noter

  1. ^ Hasselblad (1979), s. 26
  2. ^ ”Hanrejen och kvinnoskötet i Gamla Stan”. StockholmGamlaStan. 23 maj 2017. Arkiverad från originalet den 14 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210514174925/http://www.stockholmgamlastan.se/utforska/hemligheter.php?namn=hanrejen-o-kvinnoskotet. Läst 4 januari 2021. 
  3. ^ Schimmelpfennig m.fl. (1910-1918), s. 51-54
  4. ^ ”Grolls, historia.”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180208000045/http://www.grolls.se/sv/omgrolls. Läst 18 mars 2016. 
  5. ^ Bygglovsritning för Narcissus 4, upprättad den 24 april 1989 av Hans Wieland arkitektkontor.

Tryckta källor

Externa länkar