I dagens värld är Kvarteret Narcissus ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Kvarteret Narcissus skapat debatt, intresse och nyfikenhet inom olika samhällsområden. Allt eftersom tiden går fortsätter Kvarteret Narcissus att vara relevant och inflytelserik i människors liv, vilket har fått många att utforska dess olika aspekter och dimensioner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Kvarteret Narcissus och försöka belysa dess betydelse och inverkan på dagens samhälle.
Kvarteret Narcissus är ett kvarter i södra delen av Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Södra Bankogränd i norr, Skeppsbron i öster, Norra Dryckesgränd i söder och Järntorgsgatan i väster. Kvarteret består idag av två fastigheter: Narcissus 1 och 4.
Nästan samtliga kvartersnamn i Gamla stan tillkom under 1600-talets senare del och är uppkallade efter begrepp (främst gudar) ur den grekiska och romerska mytologin. Narcissus är det latiniserade namnet för Narcissos som i den grekiska mytologin var en vacker yngling. Han blev dömd att förälska sig i sin egen spegelbild efter att inte ha besvarat den unga flickan Echos kärlek.
Kvarteret Narcissus är det norra av tre långsmala kvarter som ligger längst i söder i Gamla stan. Söder om Narcissus återfinns kvarteren Cadmus och Achilles. Narcissus bestod ursprungligen av tre fastigheter, där 2 och 3 slogs ihop till 4.
I Narcissus 1 (Skeppsbron 44) uppfördes 1622 en fyravåningsbyggnad för brukspatron Antoni Boijs. Redan på 1840-talet etablerade sig restaurangen Zum Franziskaner i husets bottenvåning.[1] Stället skyltade ”Bierhalle” och man serverade ”äkta tyskt Bier från München”. Åren 1909–1910 ersattes denna byggnad av att nytt affärshus i sex våningar plus vindsvåning med kontorslokaler för rederier och skeppsklarerare. Beställare var direktör Carl Smith och arkitekt var Fredrik Dahlberg. I bottenvåningen flyttade Zum Franziskaner in igen.[1] Ovanför entrén finns en maskaron, Hanrejen på Skeppsbron 44, och där under något som ser ut som ett kvinnosköte.[2]
Huset i kvarterets nordvästra hörn, nuvarande Narcissus 4 (tidigare 3), finns avbildat på Jean Le Pautres kopparstick efter en teckning av Erik Dahlbergh från Karl X Gustavs begravningståg i Stockholm 1660. Byggnaden återges där i något idealiserad form, men den två fönsteraxlar breda mittrisaliten mot Järntorget känns igen.
Från 1600-talets mitt till 1700-talets mitt fanns här apoteket Engelen som drevs av Christopher Molitor den äldste och dennes släkt i över 100 år.[3] År 1832 öppnade ryttmästare Leonard Groll sin första arbetarbod, kallad ”L.Grolls Lärftshandel” i husets bottenvåning.[4] Yrkesbutiken Grolls arbetskläder fanns kvar på denna adress till långt in på 1980-talet då lokalen byggdes om för restaurangverksamhet.[5]