Kupvingar

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Kupvingar ur olika perspektiv, med syftet att fördjupa oss i dess betydelse och relevans idag. Kupvingar är ett ämne som har skapat stort intresse inom olika områden, eftersom dess inflytande sträcker sig till många områden i samhället. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Kupvingar, utforska dess inverkan på vardagen, dess utveckling över tid och möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att undersöka åsikter och reflektioner från experter på området, samt erfarenheter från personer som på nära håll har upplevt Kupvingars inflytande i sina liv. Kort sagt, den här artikeln syftar till att erbjuda en djup och komplett vision av Kupvingar, för att berika kunskap och förståelse för detta spännande ämne.

Kupvingar
Fjällig kupvinge (Pnoepyga albiventer)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKupvingar
Pnoepygidae
Arter
se text

Kupvingar (Pnoepygidae) är en nyligen erkänd liten familj mycket små och kortstjärtade tättingar som lever i bergstrakter i södra Asien och Sydostasien.[1]

Utseende och ekologi

Kupvingarna är väldigt små, kortstjärtade, marklevande fåglar, smala näbbar och rudimentära klor. Stjärtpennorna är sex till antalet och så korta att de täcks av övergumpens fjädrar, vilket får till följd att de ser helt stjärtlösa ut. De flesta av arterna förekommer i två färgmorfer. De återfinns i tät undervegetation i bergsskogar, där de kvickt hoppar fram i jakt på insekter. Det sfäriska boet av mossa, smårötter och växtfibrer med sidoingång placeras i en lågt hängande gren eller bland stenar på marken. Däri lägger honan två till sex ägg. Båda könen verkar hjälpas åt att ruva och ta hand om ungarna.[2]

Utbredning och systematik

Kupvingarna förekommer från Himalaya till södra Kina söderut genom Sydostasien till Java och Timor. Fram tills nyligen har de helt okontroversiellt betraktats som en av flera släkten smygtimalior i familjen Timaliidae, som de i flera avseenden är mycket lika. Genetiska studier visar dock förvånande att de istället är troligen närmare släkt med gräsfåglar (Locustellidae) och rörsångare (Acrocephalidae).[3]

Namn

På grund av de nya rönen att arterna i Pnoepyga inte är nära släkt med övriga smygtimalior föreslogs att de skulle få ett nytt trivialnamn på engelska. Ett av förslagen var "cupwings", en direktöversättning från latinet, som i sin tur syftar på fåglarnas korta, kupformade vingar.[4] Detta har nu blivit allmänt accepterat. Sveriges ornitologiska förening har också följt efter i sin fastställda lista från 2015 över svenska namn på världens fågelarter.[5]

Arter

Familjen delas numera in i fem arter, alla i samma släkte, Pnoepyga:[1]

Noter

  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  2. ^ Winkler, D. W., S. M. Billerman, and I.J. Lovette (2020). Cupwings (Pnoepygidae), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald, and T. S. Schulenberg, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.pnoepy1.01
  3. ^ Gelang, Magnus; Cibois, Alice; Pasquet, Eric; Olsson, Urban; Alström, Per; Ericson, Per G. P. (2009). "Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification". Zoologica Scripta 38 (3): 225–236
  4. ^ Inskipp, Collar & Pilgram. 2010. Species-level and other changes suggested for Asian birds, 2009. Birding Asia 14: 59-67.
  5. ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-03-01

Externa länkar