Idag är Kupang ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan dess uppkomst har det fångat många människors uppmärksamhet och har blivit en diskussionspunkt inom olika områden. Detta fenomen har väckt intresset hos såväl experter som entusiaster, vilket genererat omfattande debatt om dess konsekvenser och konsekvenser. Kupang har visat sig ha en betydande inverkan på det moderna samhället, och dess inflytande blir allt tydligare i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Kupang och dess relevans i det aktuella sammanhanget, analysera dess utveckling, utmaningar och möjliga framtidsscenarier.
Kupang | ||
Stad | ||
Vy över Kupang, 2016.
| ||
|
||
Officiellt namn: Kota Kupang | ||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Provins | Nusa Tenggara Timur | |
Höjdläge | 4 m ö.h. | |
Koordinater | 10°09′22″S 123°37′58″Ö / 10.15611°S 123.63278°Ö | |
Area | 160,47 km²[1] | |
Folkmängd | 434 972 (2019)[1] | |
Befolkningstäthet | 2 711 invånare/km² | |
Geonames | 2057087 2057084 | |
Kupangs läge på karta över Indonesien.
|
Kupang är en stad på sydvästra Timor i Indonesien. Den är administrativ huvudort för provinsen Nusa Tenggara Timur och har cirka 435 000 invånare (2019). Staden är säte för ett katolskt ärkestift och har sitt eget universitet sedan 1962. Kupang har cementindustri och är en exporthamn.