I dagens värld har betydelsen av Kulla-Gulla (TV-serie) fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är inom det professionella, personliga eller akademiska området har Kulla-Gulla (TV-serie) blivit ett ämne av utbrett intresse som direkt påverkar människors liv. I takt med att samhället utvecklas har Kulla-Gulla (TV-serie) blivit en mötesplats som genererar debatt, reflektion och ständig analys. Den här artikeln kommer att fördjupa sig i världen av Kulla-Gulla (TV-serie), utforska dess olika aspekter och dess inverkan på olika aspekter av vardagen.
| Kulla-Gulla | |
| Skapad av | Gertrud Hemmel Gustav Wiklund |
|---|---|
| Regissör | Gustav Wiklund |
| Medverkande | Lisa Jarenskog Martin Valind Pontus Jarenskog |
| Antal avsnitt | 19 |
| Längd (per avsnitt) | cirka 30 minuter |
| Antal säsonger | 2 |
| Land | Sverige |
| Språk | Svenska |
| Produktion | |
| Produktionsbolag | Moviemakers Sweden AB |
| Producent | Bert Sundberg |
| Sändning | |
| Originalkanal | SVT TV1 |
| Originalvisning | 1986–1987 |
| Status | Avslutad |
| Externa länkar | |
| IMDb SFDb SVT Play | |
Kulla-Gulla är en svensk TV-serie från 1986–1987 i regi av Gustav Wiklund. Serien bygger på Martha Sandwall-Bergströms romanserie Kulla-Gulla.
Första säsongen består av 13 avsnitt, varav avsnitt 1 och 2 sändes vid samma tillfälle, likadant med avsnitt 12 och 13. Den hade premiär den 29 mars 1986. Andra säsongen består av sex avsnitt som hade premiär den 5 september 1987 och handlingen tar vid där den första säsongen slutade. Den första säsongen har även varit publicerad i SVT:s Öppet arkiv.
Gulla är en föräldralös flicka som kommer som hjälpehjon till Kullatorpet i början av 1900-talet, därav får hon smeknamnet Kulla-Gulla. När modern på torpet dör får Gulla ta hand om hemmet och tjäna dagsverken på Häje herrgård. Patronen på Häje ser likheter mellan Gulla och hans egen dotter som är försvunnen.
Kulla-Gulla gavs även ut på VHS och DVD.