Dagsverke
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Dagsverke i vårt nuvarande samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling har Dagsverke spelat en nyckelroll i olika aspekter av vårt dagliga liv. Genom historien har Dagsverke varit en källa till debatt och intresse, väckt passioner och genererat reflektioner över dess inflytande inom olika områden. Genom den här artikeln kommer vi att analysera relevansen av Dagsverke idag och hur det har format våra uppfattningar, beteenden och beslut. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv på Dagsverke, och presentera en övergripande och kritisk vision som inbjuder till reflektion och djup analys av dess roll i vårt samhälle.
 |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2018-05) |
 |
Dagsverke är det arbete som en arbetare utför på en dag.
Dagsverksskyldighet var den ursprungliga formen av feodal jordpålaga. Landbor som hyrde sin mark från godset livnärde sig genom att bruka egna jordlotter. De presterade också ett bestämt antal dagsverken på godsherrens domänjord, vars avkastning denne tillgodogjorde sig.
I trakter där gods inte fanns (det vill säga främst i norra Sveriges inland) upplät de självägande bönderna mark (inom eller utom byn) till egendomslösa. Dessa fick bebygga och bruka jorden för egen del mot ett uppgjort antal dagsverken om året. Torparen och hans familj fick även bo i dagsverkstorpet.
Se även
Referenser
- ^ ”dagsverke”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/dagsverke. Läst 10 augusti 2019.