Krigsmakten
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Krigsmakten på olika aspekter av samhället. Från dess uppkomst till nutid har Krigsmakten spelat en grundläggande roll i hur vi interagerar, kommunicerar och förstår världen omkring oss. Genom historien har Krigsmakten varit föremål för debatt och analys, och dess inflytande har märkts inom så skilda områden som politik, teknik, konst och populärkultur. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt ska vi titta närmare på hur Krigsmakten har format våra erfarenheter och perspektiv, och vilka implikationer det får för framtiden.
| Krigsmakten | |
 Krigsmaktens tillika Försvarsdepartementets heraldiska vapen. | |
| Information | |
|---|---|
| Nation |  Sverige |
| Nedlagd | 31 december 1974 |
| Organisationer |  Armén Marinen Flygvapnet Hemvärnet |
| Högkvarter |  Generalitetshuset, Stockholm, Sverige |
| Högste befälhavare | HM Konungen |
| Statsråd | Försvarsministern |
| Försvarschef | Överbefälhavaren |
| Ekonomi | |
| Övrigt | |
Krigsmakten var fram till årsskiftet 1974/1975 samlingsnamnet på de svenska militära myndigheterna. Begreppet ersattes av försvarsmakten. Från 1 juli 1994 ingår alla de tidigare militära myndigheterna i förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten.
Bakgrund
Ursprunget för begreppet krigsmakten är höljt i historiens dunkel, men det har bevisligen använts i Sverige sedan flera århundraden tillbaka. Ett namnbyte togs först upp av 1945 års försvarskommitté.
Beslutet om byte från krigsmakten till försvarsmakten fattades av Sveriges riksdag genom stiftad lag 1974 och namnbytet ägde formellt rum den 1 januari 1975. Bakgrunden till namnbytet var att "understryka det fredsbevarande syftet med Sveriges försvar", liksom att begreppet förekommer i 1974 års regeringsform. Namnbytet genomfördes dock i praktiken ute i verksamheterna successivt under många åtföljande år på grund av den stora omfattning där namnet brukades.
Från 1975 fram till 1994 var försvarsmakten (med gement f) ingen myndighet i sig utan en samlingsbeteckning för de militära myndigheterna som operativt stod under Överbefälhavaren (ÖB).
I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.
Se även
- Sveriges militärhistoria
- Kommandomål
- Försvarets förvaltningsdirektion
- Militieombudsmannen
- Chefen för Armén
- Chefen för Marinen
- Chefen för Flygvapnet
- Svenska staten
Referenser
- Betänkande 1972:FöU18 – Försvarsutskottets betänkande med anledning av motion angående bruket av beteckningen krigsmakt
- Betänkande 1974:FöU24 – Försvarsutskottets betänkande med anledning av förslag i propositionen 1974:50 till lag om beredskapsstyrka och lag om beteckningen försvarsmakten
Noter
- ^ ”Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet”. sfhm.se. Statens försvarshistoriska museer. 2020. sid. 13-18. https://sfhm.se/wp-content/uploads/2021/11/Forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-2020-09-07.pdf. Läst 14 april 2024.
- ^ ”Lag (1974:615) om beteckningen försvarsmakten”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1974. sid. 13. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1974615om-beteckningen-forsvarsmakten_sfs-1974-615/. Läst 29 augusti 2023.
- ^ ”Proposition 1974:50 Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1974. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl.-majts-proposition-angaende-vissa_fx0350. Läst 14 april 2024.
- ^ ”Proposition 1993/94:33 Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1993. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/lagandringar-med-anledning-av-att-den-nya_GH0333. Läst 14 april 2024.
