Idag vill vi prata om Kråkvicker. Det är en fråga som berör oss alla, eftersom den har en direkt inverkan på våra liv. Kråkvicker är ett ämne som funnits genom historien och har väckt ändlösa debatter och reflektioner, både inom det akademiska området och i samhället i stort. Det är ett ämne som inte lämnar någon oberörd, eftersom dess implikationer är olika och dess konsekvenser kan vara betydande. Därför är det viktigt att ägna tid och kraft åt att förstå och analysera Kråkvicker, för att kunna fatta välgrundade beslut och bidra till debatten kring detta mycket relevanta ämne.
Kråkvicker | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ärtordningen Fabales |
Familj | Ärtväxter Fabaceae |
Släkte | Vickersläktet Vicia |
Art | Kråkvicker V. cracca |
Vetenskapligt namn | |
§ Vicia cracca | |
Auktor | Linné, 1753 |
![]() |
Kråkvicker, tranärt eller fågelvicker (Vicia cracca) är en art i familjen ärtväxter som förekommer naturligt i stora delar av Eurasien, i Sverige är den vanlig överallt utom i fjälltrakterna. Arten har tidigare odlats som foderväxt i Sverige. Blomningstiden är från juli till augusti.
Kråkvicker kan lätt förväxlas med häckvicker (V. sepium) om man inte har både arterna framför sig samtidigt. Skillnaden är att kråkvicker har fler och tätare blommor samt även fler och tätare blad. Bladens färg är också något mer åt det blågröna hållet hos kråkvicker. Andra arter den kan förväxlas med är luddvicker (V. villosa) och luktvicker (V. tenuifolia), skillnaden är att dessa vanligtvis är större och grövre än kråkvicker.
Kråkvicker är en mångformig art och två underarter kan urskiljas: