Kråktrastar
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Kråktrastar. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Kråktrastar och hur det har påverkat olika områden i samhället. Vi kommer att analysera dess utveckling över tid, de olika perspektiven som finns på Kråktrastar och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Dessutom kommer vi att undersöka dess möjliga framtida implikationer och vilken roll det spelar i det moderna samhället. Med relevant data och analys kommer den här artikeln att erbjuda en komplett och detaljerad bild av Kråktrastar för att förstå dess betydelse i dagens värld.
| Kråktrastar | |
cropped.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Infraordning | Osciner Passeri |
| Familj | Kråktrastar Picathartidae Serle, 1952 |
| Släkte | Picathartes Lesson, 1828 |
| Utbredning | |
 Utbredningskarta: Gulskallig kråktrast i rosa Gråhakad kråtrast i cyan. | |
| Arter | |
Kråktrastar (Picathartidae) är en familj i ordningen tättingar (Passeriformes) som enbart omfattar släktet Picathartes. Släktet utgörs av de två arterna rödskallig kråktrast (P. oreas) och gulskallig kråktrast (P. gymnocephalus) som lever i regnskog i västra och centrala Afrika. De lever av insekter och blötdjur som de hittar på steniga ytor, i grunda vatten eller i träd. De lever hela livet i samma område och deras habitatet utgörs av klippiga bergstrakter med djungel.[1]
Utseende och anatomi
Kråktrastar är stora tättingar med en längd av 33 till 38 cm och en vikt på 200 och 250 gram. De kännetecknas av lång hals, lång stjärt och långa ben, och de saknar fjädrar på huvudet. Även vingarna är långa men de flyger ganska sällan.[1]
Ekologi
Kråktrastarna lever av en mängd olika föda, däribland insekter som bin, termiter och myror samt andra ryggradslösa djur som mångfotingar, daggmaskar, kräftdjur och snäckor. Ungarna matas ofta med små grodor och ödlor. På marken hoppar de framåt innan de stannar för att samla föda.[1]
Båda arter ruvar vanligen under regnperioden. I regioner med två regnperioder kan de lägga två kullar per år. Samtida studier indikerar att kråktrastar är monogama. Ibland bildar de kolonier med upp till sju par men mindre kolonier med två par är vanligare. Äggen kläcks efter cirka 20 dagar. Ungefär 25 dagar senare är ungarna flygga.[1]
Status och hot
IUCN listar båda arter som sårbara (VU).[2]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 13 juli 2011.
Noter
- ^ Thompson, Hazell (2007), ”Family Picathartidae (Picathartes)”, i Josep, del Hoyo; Andrew, Elliott; David, Christie, Handbook of the Birds of the World. Volume 12, Picathartes to Tits and Chickadees, Barcelona: Lynx Edicions, s. 60–69, ISBN 84-96553-42-6
- ^ Picathartes på IUCN:s rödlista, besökt 18 september 2011.