I den här artikeln kommer vi att undersöka ämnet Koppar(I)klorid på djupet och ta upp dess mest relevanta och aktuella aspekter. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle, genom de olika förhållningssätt och perspektiv som har utvecklats över tid. Detta ämne är av yttersta vikt idag, eftersom det har genererat omfattande debatt och reflektion inom olika områden, från politik till kultur, och har markerat en vändpunkt i vårt sätt att hantera olika problem. Under hela utvecklingen av denna artikel kommer vi att analysera de olika aspekterna av Koppar(I)klorid, fördjupa oss i dess implikationer och skapa ett utrymme för kritisk reflektion kring detta fenomen.
Koppar(I)klorid | |
![]() | |
Systematiskt namn | Koppar(I)monoklorid |
---|---|
Kemisk formel | CuCl |
Molmassa | 98,999 g/mol |
Utseende | Vita kristaller ofta med grön missfärgning av kopparhydroxid |
CAS-nummer | 7758-89-6 |
SMILES | . |
Egenskaper | |
Densitet | 4,145 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 0,062 g/l (20 °C) |
Smältpunkt | 426 °C |
Kokpunkt | 1490 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
LD50 | 140 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Koppar(I)klorid eller kopparmonoklorid (kemisk formel CuCl) är en förening mellan koppar och klor.
Även om kopparmonoklorid är olösligt i rent vatten så ökar de negativa jonerna i surt vatten lösligheten. Ämnet är lösligt i vätehalider, cyanider och ammoniak.
Lösningar av kopparmonoklorid i saltsyra eller ammoniak kan binda koldioxid och acetylen. Ammoniaklösningen och acetylen bildar den explosiva föreningen kopparacetylid (Cu2C2).
Det huvudsakliga användningsområdet för kopparmonoklorid är för tillverkning av bekämpningsmedlet kopparoxiklorid (Cu3Cl24).