Kongsfjorden

I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska ämnet Kongsfjorden, analysera dess många aspekter och dess inverkan på det moderna samhället. Kongsfjorden är ett ämne som har fångat intresset hos akademiker, experter och allmänheten, på grund av dess relevans inom olika områden i det dagliga livet. Från dess inflytande på tekniken till dess inverkan på mellanmänskliga relationer har Kongsfjorden blivit ett ämne som förtjänar en noggrann undersökning. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ursprunget, utvecklingen och återverkningarna av Kongsfjorden, med syftet att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta fascinerande ämne.

Kongsfjorden sedd från Blomstrandön

Kongsfjorden är en fjord på västra Spetsbergen i Svalbard. Den är 26 kilometer lång och varierar mellan 6 och 14 kilometer i bredd. Den är upp till 220–250 meter djup och har ett medeldjupet på 100 meter. Den användes förr som en trygg ankringsplats av säl- och valfartyg och är idag ett populärt turistmål.

Vid fjordmynningen ligger Kapp Mitra på Mitrahalvøya i norr och Kvadehuken på Brøggerhalvøya i söder.

Den nordliga fjordarmen heter Krossfjorden och sträcker sig in i Albert I:s Land och Haakon VII:s Land, medan själva Kongsfjorden skär in åt sydost. Innerst i Kongsfjorden sträcker sig två glaciärer ned i fjordens botten: Kongsbreen, som är en del Kronebreen, och Kongsvegenglsaciären. Fjällen omkring är upp till 1 000 meter höga i norr och 900 meter i söder. Det finns sammanlagt fyra fyrar längs södra sidan av fjorden.

På Brøggerhslvön nära Ny-Ålesund finns den franska Forskningsbasen Jean Corbel.

Öarna i fjorden är den stora Blomstrandön samt de betydligt mindre Loénøyane och Storholmen inom Kongsfjordens fågelreservat. I sydväst, på östra sidan av Brøggerhalvøya finns kolfält, med det tidigare gruvsamhället Ny-Ålesund.

Kongsfjorden har en blandning av arktiskt och atlantiskt vatten, med tillförsel av sötvatten och sediment från glaciärer. Vattentemperaturen sjunker aldrig under fryspunkten och produktionen av fytoplankton startar i Kongsfjorden redan i mitten av april.

Namnet

Kongsfjordens fågelreservat, augusti 2012.

Namnet Kongsfjorden är en översättning av det engelska namnet Kings Bay. Lägre tillbaka i tiden hette den Deer Sound, ett namn den fått av Jonas Poole 1610. På 1700-talet kom namnet Koninks Bay i bruk, vilket genom William Scoresby och andra under början av 1800-talet blev Kings Bay.

Naturskyddsområden

  • Guissezholmens fågelreservat, bestående av Guissezholmen i norr mot Krossfjorden
  • Blomstrandhamnas fågelreservat, norr om Blomstrandön
  • Kongsfjordens fågelreservat, som också är ramsarområde, och utgörs av Lovénøyane och Storholmen strax öster om Ny-Ålesund
  • Ossian Sars naturreservat, innerst i fjordbotten mot Kongsbreen

Källor

  • Denna artikel är delvis baserad på artikeln Bohemanneset på norskspråkiga Wikipedia (bokmål).

Noter

  1. ^ Wallace, M., et al: Impact of Arctic sea-ice retreat on zooplankton foraging behaviour and vertical carbon flux Arkiverad 30 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. - University of St Andrews, UNIS, m. fl, 2009.
  2. ^ Kongsfjorden på Placename, Norsk Polarinstitutt