Knut Ekwall

I dagens värld är Knut Ekwall en fråga som har fått betydande relevans i samhället. Sedan dess uppkomst har Knut Ekwall fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, och skapat debatt och kontroverser kring dess implikationer och konsekvenser. Dess inverkan sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet och påverkar både personlig och global nivå. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Knut Ekwall, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande idag. Dessutom kommer vi att undersöka hur Knut Ekwall har genomsyrat olika områden och hur det har format våra uppfattningar och beteenden.

Knut Ekwall
FödelsenamnKnut Alfred Ekwall
Född3 april 1843
Säby församling[1]
Död15 april 1912 (69 år)
Säby församling[1]
NationalitetSverige Sverige
FöräldrarNils Fredrik Ekwall
Konstnärskap
FältMåleri
UtbildningKungliga Akademien för de fria konsterna
Signatur
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Knut Alfred Ekwall, född 3 april 1843 på Gransbo[2] i Säby socken i Småland, död 15 april 1912 på Romanäs sanatorium i samma socken,[3] var en svensk konstnär.

Ekwall var son till kronofogden Nils Fredrik Ekvall och Emelie Bernhardina Carolina Djurström och från 1871 gift med den tyska konsertsångerskan Johanna Maria Theresia Burkowitz-Pönitz och far till bland andra skulptören Runa Bülow-Hübe. Han var bror till Emma, Gustaf och Hugo Ekwall.[4]

Konstnärlig gärning

Ekvall studerade konst för Marcus Larson 1858 och vid Konstakademien i Stockholm 1860–1866, med betoning på träsnitt. Han blev elev till målaren Ludwig Knaus i Berlin.

År 1870 verkade Knut Ekwall i München och senare i Leipzig. Under denna tid var hans arbete huvudsakligen illustrationer för tyska och svenska tidningar, reproducerade som kopparstick. Han har bland annat gjort illustrationer till Frithiofs saga av Esaias Tegnér.

Ekwall återvände till Sverige 1885 och bodde periodvis i sitt sommarhus på ön Romanö, men flyttade dit permanent 1889. Den 13 mars 1912 brann villan ner på Romanö och en stor mängd konst gick förlorad. Ekwall, som hade varit sjuklig en längre tid, låg på övervåningen men räddades och fördes till det närbelägna Romanäs sanatorium[5] där han avled några veckor senare.

I hans produktion finns porträtt, landskap och genremotiv, ofta med barn. Ekwall är representerad vid bland annat Nationalmuseum,[6] Norrköpings konstmuseum,[7] Nordiska museet[8] i Stockholm och på Kalmar konstmuseum.[9]

Bibliografi

Bilder

  • Frieri.
    Frieri.
  • Fiskaren och sirenen.
    Fiskaren och sirenen.
  • Frieriet (1880-talet), Nordiska museet.
    Frieriet (1880-talet), Nordiska museet.
  • Läsundervisningen.
    Läsundervisningen.
  • Flickan med brevet
    Flickan med brevet
  • Bonde och bondfru vid Hardangerfjorden.
    Bonde och bondfru vid Hardangerfjorden.
  • Körsbären är mogna!
    Körsbären är mogna!
  • I vassen.
    I vassen.
  • Emigranterna.
    Emigranterna.

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 22 december 2022.
  2. ^ ”Knut Ekwall”. Nationalmuseum. http://emp-web-84.zetcom.ch/eMP/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=7439. Läst 13 november 2021. 
  3. ^ Svenska Dagbladet, 17 april 1912, sid. 10
  4. ^ Svenskt konstnärslexikon del II sid 122, Allhems Förlag, Malmö.
  5. ^ ”Kalmar – tidningen för Kalmar stad och län, 16 mars 1912”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524224521/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:186779&recordNumber=54&totalRecordNumber=72. Läst 24 maj 2012. 
  6. ^ ”Nationalmuseum”. Arkiverad från originalet den 2 december 2017. https://web.archive.org/web/20171202052547/http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=7439&viewType=detailView. Läst 24 mars 2017. 
  7. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000). Norrköpings konstmuseum: katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 mars 2020 
  8. ^ ”Oljemålning”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/011023767893/oljemalning. Läst 14 april 2018. 
  9. ^ ”på Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 19 september 2018. https://web.archive.org/web/20180919171818/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/593. Läst 1 december 2017. 

Externa länkar

Auktoritetsdata