I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Gustaf Ekwall och dess inverkan på det samtida samhället. Från dess början till nutid har Gustaf Ekwall spelat en avgörande roll på olika områden, och påverkat hur vi uppfattar världen omkring oss. På dessa sidor kommer vi att analysera dess utveckling, dess många aspekter och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Genom intervjuer med experter, nyare forskning och konkreta exempel kommer vi att gräva in i Gustaf Ekwalls universum för att förstå dess betydelse och dess möjliga implikationer i framtiden.
| Gustaf Ekwall | |
| Född | 31 maj 1858[1] Lommaryds församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 maj 1920[1] (61 år) Alingsås stadsförsamling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Gravör |
| Föräldrar | Nils Fredrik Ekwall |
| Släktingar | Emma Ekwall-Scheutz (syskon) Knut Ekwall (syskon) Hugo Ekwall (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Nicolaus Ekwall, född 28 maj 1858 i Fogdeholm, Lommaryds socken, död 22 maj 1920 i Alingsås, var en svensk medaljgravör.
Han var son till kronofogden Nils Fredrik Ekvall och Emelie Bernhardina Carolina Djurström samt gift första gången 1883 med Sofia Holm Peterson och från 1910 med Alma Cecilia Augusta Gustafsson. Han var bror till Emma, Knut och Hugo Ekwall.
Ekwall arbetade först vid litografiska tryckerier i Jönköping och Norrköping innan han fick anställning i Göteborg 1881 där han var verksam som gravör fram till 1914. Han var främst gravör och graverade sina stampar efter andra konstnärers förlagor och merparten är tillkomna med anledning av olika utställningar. Bland Ekvalls mer kända arbeten märks en till formatet mycket liten medalj från 1884 med ett porträtt av kronprins Gustav. Ekwall flyttade 1914 till Alingsås och var bosatt där fram till sin död. Hans verkstad med utrustning ingår sedan 1937 i Göteborgs museums samlingar.
Gustaf Ekwall är begravd på Stadskyrkogården i Alingsås.[2]