Idag har Knarrarósviti blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Knarrarósviti genererat diskussioner och debatter om dess påverkan på samhälle, kultur och ekonomi. När vi går in på 2000-talet fortsätter Knarrarósviti att vara ett ämne som väcker nyfikenhet och uppmärksamhet, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska innebörden och betydelsen av Knarrarósviti, såväl som dess relation till andra ämnen och dess relevans i det aktuella sammanhanget.
Knarrarósviti | |
![]() Knarrarósviti 2010. | |
Läge | Knarrarós, ![]() |
---|---|
Internationellt fyrnummer | L4804[1] |
Fyrkaraktär | LFl W 30s |
Koordinater | 63°49′23.9″N 20°58′32.9″Ö / 63.823306°N 20.975806°Ö |
Lyshöjd | 30 meter ö.h. |
Tornets höjd | 26,2 meter |
Byggår | 1939 |
Byggnadstyp | fyrkantigt torn i omålad betong |
Färg | grå |
Lysvidd | 16 nautiska mil |
Racon | M[2][3] |
Knarrarósviti är en 26,2 meter hög fyr på Knarrarós, fem kilometer öster om Stokkseyri på Islands sydkust (vilken i sin tur ligger 54 km OSO om Reykjavik).
Fyren byggdes 1938–1939 och var den första på Island som byggdes i betong. Den var länge[när?] södra Islands högsta byggnad och ritades av ingenjören Axel Sveinsson i en blandning av funktionalism och jugendstil, under inflytande av arkitekten Guðjón Samúelsson.[4]
Fyren avger en 3 sekunder lång blixt var trettionde sekund.[1] Den elektrifierades år 1986.[5]
|