Klockrike
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Klockrike i detalj, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och hobbyister. Med en fördjupad ansats kommer vi att analysera de olika aspekterna relaterade till Klockrike, från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle. På dessa sidor kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna om Klockrike, såväl som dess utveckling över tid. Genom uttömmande forskning och insamling av relevant data kommer vi att fördjupa oss i Klockrikes ins och outs i syfte att ge våra läsare en komplett och berikande inblick i detta ämne.
| Klockrike | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Motala kommun |
| Distrikt | Klockrike distrikt |
| Koordinater | 58°29′51″N 15°20′12″Ö / 58.49750°N 15.33667°Ö |
| Area | 42 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 263 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T1136[2] |
| Beb.områdeskod | 0583TB105 (1965–)[3] |
| Geonames | 2700420 |
  Ortens läge i Östergötlands län.
| |
| Wikimedia Commons: Klockrike | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Klockrike är en tätort i Klockrike socken. Klockrike ligger i östra delen av Motala kommun, Östergötlands län, på Östgötaslätten cirka 9 kilometer söder om Borensberg.
Klockrike kyrkby med Klockrike kyrka och Klockrike skola ligger cirka 1 kilometer norr om Klockrike samhälle.
Historia
Klockrike samhälle byggdes upp kring Klockrike station vid järnvägslinjen Linköping – Fågelsta, Mellersta Östergötlands Järnväg, som invigdes år 1897 och lades ner 1963.
Namnet Klockrike sägs ha sitt ursprung i "Klockarens ekeskog" som tros ha varit en hednisk kult- och offerplats öster om gamla kyrkogården. Där finns en offerkälla; Helge Björns holk.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Klockrike 1960–2020[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 198 | ¤ | ||
| 1965 | 237 | |||
| 1970 | 241 | 50 | ||
| 1975 | 234 | 50 | ||
| 1980 | 223 | 50 | ||
| 1990 | 271 | 52 | ||
| 1995 | 297 | 52 | ||
| 2000 | 275 | 52 | ||
| 2005 | 281 | 52 | ||
| 2010 | 272 | 52 | ||
| 2015 | 248 | 41 | ||
| 2020 | 255 | 42 | ||
Anm.: Ny tätort 1965
¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare | ||||
Samhället
I norra delen av Klockrike samhälle ligger gamla kyrkogården. Det kan tidigare ha funnits ett kapell där. Klockrikes första kyrka byggdes på 1200-talet och revs 1825 när nya kyrkan byggdes några hundra meter längre norrut. Bredvid den ligger byns förskola samt låg- och mellanstadieskola. Det finns även en bygdegård.
Idrott
Klockrike har en idrottsförening, Klockrikes allmänna idrottsförening (KAIF) med fotbollsplan och klubbstuga på Klockrikevallen.
Klockrike i litteraturen
Ortnamnet Klockrike blev känt genom Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike (1948). Luffaren Bolle kommer dock aldrig fram till Klockrike utan byn är bara ett fjärran mål för hans vandring – en symbol för det ouppnåeliga paradiset. I maj 2009 firade Harry Martinson-sällskapet romanens 60-årsminne genom att sällskapets årshögtid förlades till Klockrike.
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 september 2013.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 116 i pdf:en
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Externa länkar
| ||||||||||||||||
