Klensmide

I dagens värld har Klensmide blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om vi talar om Klensmide på ett personligt, professionellt eller kulturellt plan kan dess betydelse och relevans inte underskattas. I takt med att samhället utvecklas har Klensmide blivit allt mer relevant i våra dagliga liv och påverkar allt från individuella beslut till globala trender. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Klensmide och dess inverkan på den moderna världen, såväl som de olika perspektiven som finns kring detta ämne.

Klensmedja med två klensmeder, den ena drar i bälgen och håller järnet i elden med en tång. Den andra väntar vid städet, vilar på hammaren och tittar mot betraktaren. Sent 1700-tal av Pehr Hilleström.

Klensmide är en äldre benämning på mindre föremål av järn och stål, tillverkade genom smide, samt själva smidesprocessen. Smeder som sysselsatte sig med klensmide samt reparationer av detsamma kallades klensmeder (tyska Kleinschmied). Klensmeden arbetade endast med tillfällig manufakturering av järn, reparationer och dylikt utan att åstadkomma någon fabriksmässig tillverkning.

Vid vällningen av järnet användes vanligen en öppen härd (så kallad klensmedshärd), försedd med en forma (munstycke för luftinblåsning), till vilken blästerluften kom från en blåsbälg (dessa var oftast hand- eller vattendrivna). Järnet bearbetades sedan till färdig produkt med hammare och städ.

Den tidigare klensmedjan vid Horndals bruk.

Källor

  1. ^ Klensmed i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Se även

Hammarsmed