Smide
Idag förbereder vi oss för att gå in i den spännande världen av Smide. Oavsett om det är en historisk person, ett aktuellt ämne, ett socialt fenomen eller någon annan aspekt som fångar vår uppmärksamhet, har Smide utan tvekan en betydande inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv, analysera relevant data och presentera expertutlåtanden för att till fullo förstå vikten och relevansen av Smide i det aktuella sammanhanget. Vi är glada över att dyka in i det här ämnet och upptäcka allt Smide har att erbjuda oss.
Smide är en process där en metall bearbetas så att plastisk deformation uppstår. Plastisk deformation innebär att man flyttar om i strukturen av atomer och molekyler i metallstycket. Det finns två typer av smide; kallsmide och varmsmide. Idag förekommer kallsmide hos plåtslagaren. Generellt så läggs metallstycket på ett städ och med hjälp av hammarslag förändrar man materialets inre struktur och därmed uppnår materialet den form smeden vill ha.
Vid bearbetning i kallt tillstånd får man en bättre precision på det smidda föremålet. Vid bearbetning efter upphettning krävs det mindre krafter vid formning av arbetsstycket. Smide ger smeden kontroll över hur kornen lägger sig i metallerna (hur bindningarna inuti ligger), så att en god hållbarhet och styvhet uppnås. Smidda produkter har en god förmåga att motstå mekanisk påfrestning. Idag används smide för till exempel bultar, handverktyg och järnväg.
Smidesmetoder
De huvudsakliga tekniker en smed använder sig av är glödgning, sträckning, stukning, kapning, klyvning, böjning, nitning och vällning.
- Sträckning - Även kallad räckning. Att med hammare eller slägga slå stångämnet smalare och längre.
- Stukning - Att komprimera ett stångämnes massa så att stången blir bredare och kortare
Glödgning
Järnet värms för att bli lättare att bearbeta. Vid mycket hög temperatur kan man foga samman järnbitar, så kallad vällning.
| Temperatur °C | Färg | Färgnamn |
| 400 | Rödvarm, synlig i mörker | |
| 474 | Rödvarm, synlig i skymning | |
| 525 | Rödvarm, synlig i dagsljus | |
| 581 | Rödvarm, synlig i solljus | |
| 700 | Mörkröd | |
| 800 | Mörkt körsbärsröd | |
| 900 | Körsbärsröd | |
| 1000 | Ljust körsbärsröd | |
| 1100 | Orangeröd | |
| 1200 | Gulorange | |
| 1300 | Gulvit | |
| 1400 | Vit | |
| 1500 | Lysande vit | |
| 1600 | Blåvit |
Se även
Referenser
- ^ ”flat fire-tongs - animation”. Othmar Netzer. 3 april 2012. Arkiverad från originalet den 12 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120712023314/http://members.vol.at/schmiede/feuerzange.htm. Läst 26 december 2012.
| ||||||||||
